Den nya läroplanen Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011), som trädde i kraft höstterminen 2011, har kommit att innebära en rad förbättringar för svensk skola. Det finns dock ett par saker vi ställer oss tveksamma till.
1. På sidan 7 i kapitlet ”Skolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förståelse och medmänsklighet”, första stycket, står följande att läsa:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, politisk övertygelse, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. All form av fientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att inte vare sig elever eller lärare ska tvingas utsättas för mobbning och kränkande behandling i den svenska skolan. Att som i dag utelämna politisk diskriminering visar dock att man inte tar denna form av diskriminering på allvar. Det gör däremot Sverigedemokraterna. Därför föreslår vi att denna form av diskriminering skrivs in i Lgr 11.
Vidare menar vi att det inte är tillräckligt med att som i dag bemöta ”främlingsfientlighet och intolerans” med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vi menar i stället att all form av fientlighet och intolerans, inte minst den som riktas mot svenska ungdomar, omedelbart ska bemötas.
Vi menar också att det gått inflation i begreppet ”främlingsfientlig” och att det blivit allt vanligare, även i svensk skola, att kalla all form av kritik mot svensk invandrings- och integrationspolitik för just ”främlingsfientlig”. Detta har skett så systematiskt att många lärare läser in en partipolitisk betydelse i detta ord. Att på detta sätt föra in ren partipolitik i en läroplan är både olämpligt och klart odemokratiskt.
2. På sidan 7 i kapitlet ”Skolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förståelse och medmänsklighet”, andra stycket, står följande att läsa:
”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”En allt mer globaliserad värld och en växande rörlighet över nationsgränserna ställer höga krav på en medvetenhet om och en förståelse för det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet och förståelse ger en trygg identitet som är viktig för att kunna förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”
Begreppet ”kulturell mångfald” i det aktuella stycket används allt oftare som en beteckning på vårt nuvarande samhälle och är en produkt av en avsevärd invandring under lång tid. Denna invandringspolitik har präglat vårt samhälle på många sätt, positiva som negativa. Dock har aldrig utvecklingen, invandringspolitiken eller införandet av det så kallade mångkulturella samhället varit föremål för en folkomröstning eller en genomlysande partipolitisk eller samhällelig debatt. Sverigedemokraterna menar att införandet av det mångkulturella samhället skett på ett odemokratiskt sätt, med en tveksam folklig uppslutning. Därför föreslår vi ändringen ovan.
Vidare menar vi att det är av största vikt att våra barn och ungdomar får en medvetenhet om och en förståelse och respekt för det egna kulturarvet. Vi menar också att en sådan medvetenhet och förståelse är en förutsättning för att kunna sätta sig in i andra människors villkor och värderingar.
3. Av samma anledning som diskuteras ovan med anledning av begreppet ”kulturell mångfald”, vill vi stryka den sista meningen i det sista stycket på sidan 9 under rubriken ”Skolans uppdrag”. Det nya stycket blir då som följer:
”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser.”
.
|
Richard Jomshof (SD) |
|
|
Carina Herrstedt (SD) |
Stefan Jakobsson (SD) |
|
Robert Stenkvist (SD) |
|