För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att syftet med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete.
Inom vissa branscher och yrken finns brist på den kompetens som yrket kräver medan det inom andra finns ett stort överskott av den efterfrågade kompetensen. Lärosätena erbjuder utbildningar utifrån vad de har kompetens och examensrätt för och kopplingen till arbetsmarknaden och dess behov är förhållandevis liten.
Vi vill uppnå ett effektivare utbildningssystem genom en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av högre utbildning. Högskolan har en viktig roll som kompetensförsörjare.
Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Vårt förslag tar fäste vid resursallokeringen och baseras i huvudsak på ett förslag från Svenskt Näringsliv.
Istället för att resurstilldelningssystemet baseras enbart på parametrarna helårsstudenter (HÅS) och helårsprestationer (HÅP) i form av fullgjorda studieresultat, bör följande fyra parametrar vara avgörande:
(i) en studentpeng, likt den nuvarande, där lärosätena erhåller resurser baserat på antal helårsstudenter,
(ii) en examenspeng, där lärosätet får en större peng om studentens studier leder fram till examen, vilket innebär att den sista poängen i en utbildning ger högre anslag än den första,
(iii) en etableringspeng, där resurstilldelningen i högre utsträckning kopplas till resultatmått i form av arbetslivsetablering, samt
(iv) en kvalitetspeng, där extra resurser tilldelas de lärosäten som bedöms ha högst kvalitet i kvalitetsutvärderingarna.
Syftet med reformen är att tydliggöra utbildningsväsendets huvudsyfte att utbilda åt arbetsmarknadens behov samt att lägga större fokus på att komma tillrätta med matchningsproblematiken.
.
|
Carina Herrstedt (SD) |
|
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |
|
Nina Kain (SD) |
Richard Jomshof (SD) |
|
Christina Thuring (SD) |
|