Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Tabell 1 Anslagsförslag 2015 för utgiftsområde 21 Energi
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
250 028 |
|
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
248 000 |
+15 000 |
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
10 000 |
−10 000 |
|
1:4 |
Energiforskning |
1 212 536 |
+60 000 |
|
1:5 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket |
138 600 |
|
|
1:6 |
Planeringsstöd för vindkraft |
15 000 |
−15 000 |
|
1:7 |
Energimarknadsinspektionen |
105 117 |
|
|
1:8 |
Energiteknik |
240 000 |
−160 000 |
|
1:9 |
Elberedskap |
255 000 |
|
|
1:10 |
Avgifter till internationella organisationer |
21 328 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
2:1 |
Forskningsreaktor ELECTRA-FCC |
|
+25 000 |
|
|
Summa |
2 495 609 |
−85 000 |
Inledning
Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energimix då man står för både en betydande del av baskraften men även används med fördel för att reglera effektbehovet.
Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige.
Sverigedemokraternas anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben; leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden, exempelvis på det så kallade förnybara eller kärnkraften, raserar förutsättningarna för att nå ens något av dessa mål.
Vi ökar anslagen till energieffektivisering som ett led i vår övergripande och långsiktiga målsättning om ett oljeoberoende Sverige.
Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag. Detta innebär en besparing på 10 miljoner kronor per år.
Sverigedemokraterna föreslår att anslaget 1:4 Energiforskning ökar med 60 miljoner kronor. Vi menar att forskning på nya energilösningar har stor potential att lösa många av de framtidsutmaningar vi står inför, varpå det är rimligt att satsa medel här snarare än på kostsamma subventioner för att introducera teknik som inte kan stå på egna ben på en fri marknad. Medlen bör delvis inriktas på att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som vi idag saknar inom kärnteknik.
Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag. Detta innebär en besparing på 15 miljoner kronor per år.
Dagens investeringsstöd för installation av solceller, vilket enligt regeringens budgetproposition skall fortgå under kommande fyra år, kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar energi vid tidpunkter som Sverige har en stor kapacitetsreserv. Investeringsstödet uppgår i skrivande stund till 35 procent och investeringsstöd utgår både till material och till installationsarbete. Sverigedemokraterna minskar anslaget 1:8 Energiteknik till 80 miljoner kronor vilket är en minskning med 160 miljoner kronor jämfört med regeringen. Inom anslaget tar vi bort investeringsstödet till solceller men utökar investeringsstödet till biogasanläggningar från 40 till 80 miljoner kronor.
Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa. Metangas går att använda till både el- och värmeproduktion men då den också går utmärkt att använda som fordonsbränsle är den extra intressant. Metangas av restavfall kan aldrig ensamt ersätta dagens fossila bränslen inom transportsektorn, men i målsättningen att sänka landets utsläpp av växthusgaser ger biogas dubbel verkan. Dels är den förnybar, vilket medför att den inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Dels innebär användandet av biogas att avgången av metangas, vilken i sig klassas som växthusgas, reduceras. Sverigedemokraterna satsar därför på ett utökat investeringsstöd för biogas.
2:1 Forskningsreaktor ELECTRA-FCC
Sverigedemokraterna anslår medel för både forskning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor. Vi anslår 25 miljoner kronor för budgetåret 2015. Från 2016 ökas detta anslag. Anslagets storlek bygger på den skrivelse som överlämnades till Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien där budget var satt till drygt 1,5 mdkr under perioden 2013–2023. För att med god marginal inte underskatta kostnaden så anslås 150 miljoner kronor årligen för detta från och med 2016.
Idag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det sedan tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas.
Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning så har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det perspektivet måste forskningen få fart. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kunna vara Oskarshamn, där det idag använda kärnbränslet finns.
Regeringen föreslår att höja skatten på den termiska effekten för kärnkraften. Denna höjning beräknas netto ge 250 miljoner kronor i ökade skatteintäkter. Sverigedemokraterna motsätter sig denna höjning och föreslår att nivån på skatten ska kvarstå under 2015.
Sverigedemokraterna anser att teknikneutralitet bör eftersträvas och vad gäller de energislag som idag är berättigade till elcertifikat så ges vindkraften idag en konkurrensfördel jämfört övriga energislag, där subventioner finns vad gäller fastighetsskatten men även befrielse från energibeskattning vid större anläggningar än övriga energislag för de producenter som yrkesmässigt inte levererar el. För att inte låta vindkraften åtnjuta en särställning där man har skattefördelar kontra andra energislag så avser vi att slopa befrielsen av energibeskattning som finns för anläggningar överstigande 100 kW.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen införande av en form av nettodebiteringssystem, eller vad man kallar Skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 10 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform ganska modesta kostnader i statsbudgeten, 25 miljoner kronor är avsatt för 2015. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.
Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. Hårdraget kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.
Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig så måste man också vara resurseffektiv.
Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.
Regeringen bör med anledning av det ovan anförda ompröva sin politik för utökad kapacitet för solcellsproducerad el och avveckla investeringsstödet för solceller samt avstå från att införa förslaget om skattereduktion för mikroproducerad el.
.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |
|
Olle Felten (SD) |
Sven-Olof Sällström (SD) |
|
Anna Hagwall (SD) |
|