Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram ett livskvalitetsindex för att bredare kunna följa utvecklingen i Sverige.
Anslagsanvisning
Tabell 1. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (A) |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
88 429 |
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
54 459 |
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
7 150 |
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 221 000 |
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
9 547 |
|
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
59 918 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
158 422 |
|
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
545 442 |
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
339 500 |
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
452 507 |
|
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
304 474 |
|
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
9 683 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
2 370 |
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
314 446 |
|
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
20 000 |
+9 963 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:17 |
Transfereringar och justeringar av anslag |
|
+200 |
|
|
Summa |
14 589 790 |
+10 163 |
Tabell 2. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 till 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (miljoner kronor).
|
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
1:1 |
Statskontoret |
|
|
|
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
|
|
|
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
|
|
|
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
|
|
|
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
|
|
|
|
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
|
|
|
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
|
|
|
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
|
|
|
|
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
+10,0 |
+30,0 |
+30,0 |
+30,0 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
1:17 |
Transfereringar och justeringar av anslag |
+0,2 |
+0,7 |
+0,8 |
+0,9 |
|
|
Summa |
+10,2 |
+30,7 |
+30,7 |
+30,8 |
Finansmarknadsforskning
Alliansregeringen gav i slutet av 2009 Vinnova uppdraget att genomföra en långsiktig satsning på finansmarknadsforskning i form av ett forskningsprogram. Utgångspunkten var att denna långsiktiga satsning, som årligen omfattar 30 miljoner kronor, skulle ha en horisont på 10 år. En grundtanke har varit att även privata aktörer bidrar med kompletterande finansiering. Syftet med satsningen har varit att stödja och främja utvecklingen av finansmarknadsforskning som är både internationell konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i såväl privat som offentlig verksamhet. Högkvalitativ forskning är inte minst central för att säkerställa den utbildning som krävs för en långsiktigt god kompetensförsörjning för den finansiella sektorn i Sverige.
Forskningsprogrammet bedrivs på Handelshögskolan i Stockholm, Göteborgs Universitet och Lunds Universitet. En utvärdering genomfördes nyligen och gav forskningen bra betyg. Vi föreslår att behålla nuvarande anslag för finansmarknadsforskning.
I budgetpropositionen vill regeringen tvärtom minska anslaget till finansmarknadsforskningen, vilket i praktiken innebär en nedläggning av verksamheten. Sverige har en stor finansiell sektor i förhållande till BNP och erfarenheterna från den globala finanskrisen visar på behovet av ökad kunskap om hur de finansiella marknaderna fungerar. Förslaget är också anmärkningsvärt mot bakgrund av att forskning kräver långsiktighet och att nedläggningen sker utan konsekvensanalys.
Livskvalitetsindex
BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Genom indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Skillnaden mellan olika gruppers livskvalitet kan följas på ett bättre sätt och livskvalitetsindex kan också bidra till att mer svårgripbara aspekter av samhällslivet kan belysas.
Alliansregeringen tillsatte en utredning för att kartlägga, analysera samt föreslå kompletterande mått till BNP. Liknande initiativ har tagits av OECD, FN, Världsbanken och EU. Framtidskommissionen belyste också dessa frågor. Därför föreslår vi att regeringen tar fram ett livskvalitetsindex för att bredare kunna följa utvecklingen i Sverige.
.
|
Anna Kinberg Batra (M) |
|
|
Emil Källström (C) |
Erik Ullenhag (FP) |
|
Jakob Forssmed (KD) |
|