Konsulentstödd familjehemsvård är en vårdform där vuxna, ungdomar och barn med olika typer av, ofta svår, social problematik ibland i kombination med missbruk, kriminalitet eller psykiatrisk problematik placeras i ett enskilt familjehem med en utifrån individen anpassad vårdplan. Konsulenten finns med för att följa upp placeringen och ge stöd och handledning till familjehemmet.
Det finns idag en mängd företag, både vinstdrivande och icke vinstdrivande, som arbetar med familjehemsvård på uppdrag av kommuner, kriminalvård och landsting. De vuxna som placeras i familjehemsvård har oftast tidigare behandlingsinsatser på behandlingshem bakom sig, men har haft svårt att fungera i grupper och/eller i ett specifikt behandlingsprogram. Familjehemsvården ger möjlighet till en individuell anpassning av vården. För barn och ungdomar har kommunerna i flertalet fall uttömt sina egna möjligheter att hitta familjehem innan man går ut och söker familjehem via organisationer.
Idag finns inga formella krav på de organisationer som bedriver konsulentstödd familjehemsvård. Hur organisationerna arbetar och vilken kompetens konsulenterna har varierar mycket vilket med största sannolikhet påverkar kvaliteten i den vård som erbjuds. Det sker ingen kontroll eller uppföljning av den vård som bedrivs av organisationerna.
I Upprättelseutredningen (SOU 2011:9) pekar man på vikten av att barn och unga som blir föremål för vård från samhället inte ska riskera att bli utsatta för övergrepp eller allvarliga missförhållanden. Därför föreslår man bl.a. ökade krav och kontrollmöjligheter gällande familjehemsvård.
I Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35) lämnas en mängd förslag inom åtta olika förbättringsområden för att förbättra missbruksvården. Bl.a. föreslår utredningen att det ska införas krav på auktorisering för behandlingshem (hem för vård eller boende, HVB) samt utveckling av ett kvalitetsregister för den verksamheten. Man kan undra varför detta inte även föreslås för den konsulentstödda familjehemsvården?
De personer som placeras i familjehemsvård via olika organisationer har en komplex och svår problematik, och är också på många sätt en utsatt grupp som inte alltid kan tillvarata sina intressen och få sina behov tillgodosedda. De familjer som tar uppdrag som familjehem behöver kvalificerad handledning och stöd för att kunna fullfölja uppdraget som familjehem. Jag anser därför att det bör ställas höga krav på de organisationer som bedriver konsulentstödd familjehemsvård, och att det bör finnas krav på certifiering eller auktorisation för dessa.
.
|
Jan-Olof Larsson (S) |
|