Det har skett en kraftig ökning av antalet kvinnor som inte får plats på skyddade boenden. Enligt statistik från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) nekades drygt 1 300 kvinnor plats på skyddat boende under 2011, vilket är en ökning med 33 procent jämfört med året innan.
Socialstyrelsen presenterade tidigare i år den första öppna jämförelsen av kommunernas stöd till våldsutsatta kvinnor. I enkäten uppger nästan alla kommuner att de erbjuder råd och stöd till kvinnor som utsatts för våld. Men bara en tredjedel av kommunerna har gjort en uppföljning av sina insatser för våldsutsatta kvinnor, och det finns stora regionala skillnader. Alla kommuner säger att de kan erbjuda tillfälligt eller skyddat boende för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det finns dock flera exempel på att kvinnor och barn som har nekats plats på skyddat boende placeras på vandrarhem eller billiga hotell som inte ger det skydd de behöver.
De tre storstadslänen presenterade förra året en rapport om skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer som visade att det finns mycket kvar att göra när det gäller stöd till män och kvinnor som har utsatts för hedersrelaterat våld. Kvinnor och barn som söker skydd från hedersvåld finns idag på de flesta kvinnojourer och andra former av kvinnoboenden för våldsutsatta, men kunskapen och kompetensen för att arbeta med målgruppen är ojämnt fördelad över landet. Det saknas också långsiktig finansiering för de aktörer som erbjuder skyddade boenden för hedersvåldsutsatta.
Det behövs satsningar på skyddade boenden över hela landet. Det handlar både om att öka antalet platser och att stärka kunskapen och kompetensen om hedersrelaterat våld. Regeringen bör med bakgrund av detta se över behovet av en handlingsplan som säkerställer rätten till skyddat boende över hela landet.
.
|
Anna Wallén (S) |
Arhe Hamednaca (S) |