I Sverige finns byggnader med särskilt intresse på grund av sina kulturhistoriska värden. Många gånger är det karakteristika som kan handla om utseende eller byggnadsteknik.
I vissa fall räknas de till och med till Unescos världsarv. Att på sin fastighet ha byggnader av detta slag kräver både känsla och kunskap men också ofta ekonomiska resurser. Detta gäller såväl byggnader som är i privat ägo som de som ägs och drivs av exempelvis ideella föreningar inom hembygdsrörelsen, samlingslokalorganisationer eller liknande.
Det ligger i samhällets intresse att dessa byggnader vårdas. Om det för en fastighetsägare finns ekonomiska hinder för att fullgöra denna kulturvårdande insats, så bör staten underlätta för denna insats. Nuvarande regler för ROT-avdrag bör därför ses över.
.
|
Ola Johansson (C) |
Per Lodenius (C) |