Sverige måste sikta på att vara ett land med 100 % förnybar energi till 2050. Då krävs en fortsatt ambitiös klimat- och energipolitik. Det är viktigt att vi agerar nationellt för att nå klimatmålen och upphör att bidra med nettoutsläpp av växthusgaser. Behovet av tidiga åtgärder för att minska jordens överhettning är nödvändig. Detta också som en försiktighetsåtgärd för att säkra att klimatmålen nås i tid. Det kräver insatser inom en lång rad områden, för att bryta beroendet och ersätta fossilbränsle, för att minska energiförbrukningen genom effektivisering men också genom bl.a. alternativ till el för uppvärmning, ny elproduktion kopplat till fjärrvärme och solvärme.
För att Sverige ska ligga i framkant i omställningen till ett förnybart energisystem krävs en tydligt uttalad ambition från statens sida och tydliga prioriteringar. Vi ska inte göra om misstagen från förr att klamra oss fast vid gamla lösningar och leva på gamla lagrar. Det gör att vi förlorar marknadsmöjligheter, vilket skedde före 2006 till följd av bristande tydlighet – t ex när det gäller vindkraften.
Genom den tydliga satsningen på elcertifikat kombinerat med fastlagd planeringsram för vindkraften har marknaden växt kraftfullt. Av satsningen på att forma system för att främja förnybar elproduktion ska vi lära och handla för att möta nödvändig omställning även på värmesidan. För att möta de kommande kraven på energieffektivisering i nybyggnation görs nu en satsning på nollenergihus. Men för att möta behovet av omställning i det befintliga beståndet krävs även en tydlighet om att uppvärmning så långt möjligt bör baseras på andra energibärare än el. Här är uppvärmning med t ex pellets och solvärme en möjlighet. Den effektivaste kWh är dock den sparade.
Solvärme i stor skala skulle kunna minska förbrukningen av el för uppvärmning och varmvatten högst väsentligt. Därmed skulle elförbrukningen kunna minska och den förnybara energins andel kraftigt öka. Sverige har med våra långa dagar under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Under tiden april–september ger solen hela 900–1000 kWh per kvadratmeter.
Det finns en efterfrågan men även om solmarknaden växer så är den i Sverige fortfarande för liten. I syfte att främja marknaden infördes ett särskilt investeringsstöd 2009. Länsstyrelserna hade redan före sommaren 2011 förbrukat de medel som fanns i den budgeten. Solvärmestödet har upphört och då med hänvisning till ROT-avdraget när det gäller renovering och ombyggnad. Nu har regeringen aviserat att det avdraget ska fasas ut och då riskerar den svaga solvärmemarknaden också fasas ut. Samtidigt finns alltjämt satsningar för utbyggnad av solel. Det är värdefullt och välkommet. Till detta bidrar även den kommande nettodebiteringen.
Ett viktigt inslag i satsningen på att göra Sverige till solenergiland med förnybar uppvärmning bör kraven skärpas i samband med kontrollstationen 2015 vid installation för bostäder/lokaler både gällande nybyggnad och ombyggnation. Det kan gälla t ex installation av solvärme/solel, regelverk för maximal elförbrukning, lån eller systemutveckling. Detta bör Energimyndigheten i samarbete med t ex Boverket ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag på.
Om särskilda medel skulle krävas bör detta kunna frigöras genom omprioritering. Det centrala är att marknaden ges en tydlig signal och en långsiktig vision för solenergin för både värme och el i Sverige. Frågan om en målbild för solenergin på samma sätt som vindkraften bör prövas.
.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|