Människokroppen är inte konstruerad för att sitta stilla. Vi behöver röra på oss för att må bra, och det är därför viktigt att vi kan erbjuda skolungdomar såväl fysisk som intellektuell stimulans. Skolidrotten spelar här en viktig roll.
Vi lever i ett samhälle där fysisk ohälsa har växt till ett allt större samhällsproblem. Diabetes och allvarliga hjärt-kärlsjukdomar drabbar allt fler och dessutom allt yngre människor. En anledning till fetmans och andra sjukdomars utbredning är utvidgningen av en stillasittande livsstil i en allt mer datoriserad värld. Onlinespel har för många unga i skolåldern blivit den sysselsättning som fyller fritiden. Det är viktigt att såväl unga som gamla rör på sig. Skolan spelar här en viktig roll, eftersom många barn inte får tillgång till denna kunskap från annat håll. Skolidrotten kan med sin variation och mångfald fungera som ett komplement för fritidsidrottande barn och för andra barn som den enda kontakten med idrott och motion. Dessutom kan det ha positiva effekter för skolans övriga ämnesområden om studierna blandas upp med fysisk aktivitet.
EU:s utbildningsutskott har uppmärksammat problemet med barns fysiska ohälsa och menar att fysisk träning ska vara obligatorisk i skolan och utgöra åtminstone tre lektioner i veckan. Man konstaterar att genomsnittstiden för gymnastiklektioner sjunkit de senaste åren och att allt fler elever idag är överviktiga. Skolan har ett ansvar för att förbereda barn och ungdomar inför framtiden. I en tid när även barn och ungdomars fritid till stor del utgörs av aktiviteter framför en tv eller en dator är det ännu viktigare att få tillgång till idrottstimmar i skolan. Idrottstimmarna i grundskolan bör därmed utökas för att öka barns och ungdomars intresse för idrott och motverka en stillasittande livsstil som i värsta fall kan leda till allvarliga hälsoproblem.
.
|
Anders Hansson (M) |
|