Sverige är ett av världens bästa länder att åldras i. Det ska fortsatt vara så. Sverige ska vara ett land där alla blir sedda och blir lyssnade på oavsett ålder. Vi ska ta vara på de erfarenheter och kunskaper som förvärvats genom livet och alla äldre ska ha en rimlig ekonomisk situation. Man ska kunna känna sig trygg, uppleva gemenskap och delaktighet i samhället, men framför allt ska alla fortsatt kunna vara självständiga individer som har möjligheter till att göra egna val utifrån egna intressen, önskemål och behov. Att bli äldre innebär inte att man plötsligt ska ingå i ett kollektiv där alla är lika. Den tidigare alliansregeringen har haft fokus på att stärka äldres vardag och ge fler äldre rätten att välja och möjligheten till ett fortsatt självbestämmande. Valfrihet ger människor möjlighet att utvecklas, det uppmuntrar människor att bli handlingskraftiga och att fatta beslut som gäller deras eget välbefinnande. Vi vill se ett Sverige där alla behövs. Alla ska kunna känna livsglädje och se fram emot en ålderdom värd att leva för.
Äldre på arbetsmarknaden
Andelen äldre ökar. Det är i dag cirka 2 miljoner människor som är över 65 år och bland alla dessa finns människor med olika kompetens och med en tydlig önskan att fortsatt vara aktiva. Här gäller det att vara vaksam och motverka åldersdiskriminering. Människor med lång livserfarenhet är en stor tillgång i framtidens samhälle.
Vi måste bli bättre på att ta tillvara på äldre människors kompetens och erfarenhet. Hittills har vi gjort mycket för att uppmuntra äldre att stanna kvar i arbetslivet, bland annat har vi fördubblat jobbskatteavdraget från det att man fyller 66 år. Vi har sänkt arbetsgivaravgifter för äldre: För personer mellan 66 och 74 år betalar arbetsgivaren bara 10,21 procent (ålderspensionsavgiften), alltså endast en tredjedel av den vanliga arbetsgivaravgiften. För personer som är 75 år och äldre betalar arbetsgivaren ingen arbetsgivaravgift alls.
Förutom detta har vi även infört nystartsjobb för den som är över 55 år för att öppna fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden. Vårt mål är att den som kan och vill jobba längre ska kunna jobba kvar, därför vill vi även att åldersgränsen i lagen om anställningsskydd (LAS) skall höjas.
För de äldre som fortsatt vill vara aktiva på arbetsmarknaden finns det många olika former av veteranpooler och liknande. Möjligheterna att vara verksam utifrån sin förmåga är väsentlig för ett gott liv. Införandet av RUT-avdraget har underlättat för många äldre att anlita hjälp som kompletterar den service som fås via kommunens hemtjänst, till exempel ytterligare städning. Det finns därför skäl att överväga om RUT-avdraget ytterligare kan utvidgas till att gälla fler områden för äldre.
Den nya vänsterregeringens avisering om att höja löneskatten för äldre kommer att få förödande konsekvenser för de äldre som arbetar. De senaste åren har bemanningsföretagen som erbjuder äldre arbetskraft vuxit enormt. Inte minst på grund av Alliansens sänkning av arbetsgivaravgiften för äldre, som gjort affärsmodellen extra lönsam. För anställda födda 1938–48 är avgiften 10,21 procent, i stället för de 31,42 procent som betalas för arbetskraft som ännu inte gått i pension. Nedsättningen har inneburit att många av dessa pensionärsuthyrare kunnat hålla lägre priser än andra bemanningsföretag inom till exempel barnpassning, städning, hushållsarbete och hantverkstjänster. Att vänsterregeringen nu vill höja arbetsgivaravgiften för pensionärer med 8,5 procentenheter, närmast en fördubbling, är ett hårt slag mot denna yrkesgrupp och något som vi moderater inte kan acceptera. Vi anser att det är mycket viktigt att fortsätta med den inslagna skattesänkningen för våra äldre.
Bostäder för äldre
Ett boende representerar trygghet, omsorg och självständighet. För de allra flesta påverkar den egna bostadssituationen livskvalitén i väldigt stor utsträckning. Önskemålen för ens boende ser väldigt olika ut och förändras även över tid, men möjlighet till att själv bestämma hur och var man ska bo är en central del i människors välbefinnande.
Boendesituationen för äldre ser olika ut i olika delar av landet. Har man beviljats äldreboende erbjuds man i vissa kommuner plats direkt, medan man i andra kommuner får vänta flera månader. Det finns allt för många äldre som behöver omsorg, men nekas plats och blir kvarboende i hemmet.
Detta är en situation som behöver åtgärdas både i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I det kortsiktiga perspektivet måste vi se till att de som väljer att bo kvar hemma får sina behov tillgodosedda genom att exempelvis öka antalet kontaktpunkter och mötesplatser där man kan få gemenskap i olika former. I det långsiktiga perspektivet måste vi skapa fler boendeformer som passar äldre.
De som blir ”kvarboende i hemmet”, trots ett vård- eller omsorgsbehov, får ofta hjälp i olika utsträckning av sina anhöriga. Naturligtvis ska den som också vill kunna välja detta, men ingen ska behöva känna sig tvingad att gå ner i arbetstid för att vårda en anhörig. Det är också viktigt att det finns ett stöd för anhöriga som åtar sig uppgiften att vårda sina närstående. Kommunen ska enligt socialtjänstlagen ge anhörigstöd.
I värsta fall kan den som blir ”kvarboende i hemmet” känna både ensamhet och otrygghet, vilket i sin tur riskerar leda till undernäring, felmedicineringar och onödiga besök på akutmottagningar. För att fler äldre ska leva i en vardag med hög livskvalitet måste boendesituationen för äldre ses ur ett bredare perspektiv. En del av lösningen finns i utvecklingen och utbyggnaden av nya former av boenden.
Siffrorna och statistiken visar tydligt på att det behövs flera typer av boenden anpassade till olika behov. Det behövs fler valmöjligheter och en mångfald av boenden både på den vanliga bostadsmarknaden, men också i form av olika senior- och äldreboenden. Väljer man att bo kvar så bör det finnas stöd, tillgång till vård, aktiviteter och sällskap. Vill man hellre flytta till ett seniorboende, trygghetsboende eller omsorgsboende ska det finnas möjlighet till det.
Andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt och beräknas fortsätta öka framåt. Samtidigt är äldre människor friskare och kryare än någonsin, det är därför sannolikt att anta att efterfrågan på särskilda seniorbostäder kommer att öka i framtiden. Äldre förutspås kunna ha en enskild bostad högre upp i åldrarna, och fler anpassade boendeformer måste skapas som möter dessa behov. Vi måste påminna oss om att man alltid bor i sitt hem även om det är ett vård- och omsorgsboende.
Målet är att öka utbudet av attraktiva bostäder som är anpassade utifrån det omsorgs- och tillgänglighetsbehov som äldre har. Bostäderna måste spegla behovet och det kan förändras i flera steg. Man kan tänka sig en stegrande insatsgrad från en vanlig bostad som är äldreanpassad, till olika former av trygghets- eller gemensamboenden och i slutändan vård- och omsorgsboenden med heldygnstillsyn. Rätt bostad ska också vara kopplad till personal med rätt kompetens utifrån de enskilda behoven.
Seniorboende
Det kommer en dag för de flesta av oss när det blir jobbigt att bo i eget hus eller egen lägenhet. Då man behöver och vill ha hjälp med några eller många av de praktiska sakerna som att laga mat och städa. Många seniorboenden vänder sig till de som är 55 år och uppåt. I många bostadsrättsföreningar för seniorboende står det i stadgarna att man ska vara mellan t.ex. 55 och 75 år när man flyttar in. Däremot brukar man få bo kvar så länge man orkar, man blir inte utkastad bara för att man fyllt t.ex. 75 år. Många seniorboenden har aktiva och engagerande personer som drar i gång aktiviteter av olika slag. Vilken nivå det är på aktiviteterna och hur mycket fritidsaktiviteter det är beror förstås på hur mycket de boende orkar och vill göra.
Det finns i dag ingen bestämd definition av begreppet ”seniorboende”. Varje hyresvärd bestämmer själv om de tycker en viss lägenhet är lämplig för boende över 55 år. En riktlinje många hyresvärdar jobbar efter är att en seniorbostad ska ha tillgång till hiss eller befinna sig på markplan, inga eller låga tröskar och ha ett rymligt badrum.
Trygghetsboende
Alla de som blir äldre är inte i en situation där de måste bo på ett vård- och omsorgsboende med heldygnstillsyn. Men att bo kvar hemma kan leda till ensamhet, och många äldre vill ha närhet till service och vård när det skulle behövas. Här behövs ett alternativ som kan tillgodose en trygg miljö, ett rikt socialt och ett aktivt liv.
Ett trygghetsboende är ett ordinärt boende med utökad service som trygghetsvärd och gemensamma utrymmen. Till skillnad från ett vårdboende som har heltidstillsyn och är biståndsbedömt sköter man sig själv precis som i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär att bjuda hem vänner, anordna middagar, diska och städa. Fördelen med ett trygghetsboende är att det erbjuder mötesplatser och kontaktpunkter för äldre som möjliggör för de äldre att behålla ett socialt och aktivt liv. Genom att delta i husets sociala aktiviteter eller utnyttja de gemensamma utrymmena har man möjligheten att träffa de andra som bor i huset. I de gemensamma matsalarna kan man även äta middag tillsammans med de andra i boendet. Här kan man själv avgöra i hur stor utsträckning man vill delta i de gemensamma aktiviteterna.
På ett trygghetsboende kan äldre som inte behöver heldygnstillsyn ändå känna sig trygga då en trygghetsvärd alltid finns i närheten. Att satsa på trygghetsboende är att satsa på förebyggande vård. Sådana typer av bostadsformer stimulerar fysisk aktivitet, social stimulans och självbestämmande, vilket i sin tur kan senarelägga behovet av plats på omsorgsboende. Vi tror att utbyggnaden av fler trygghetsboenden främjar äldres hälsa och välmående.
Frågan om äldres välmående är större än enbart frågor om ekonomi, äldreomsorg och sjukvård. Det innebär bland annat att äldre måste få tillgång till fysisk aktivitet, social samvaro och en hälsosam livsstil. Flera studier visar på att just sådana hälsofrämjande insatser ger positiva effekter långt upp i åldrarna. Det har visat sig ha stor betydelse för hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Vi efterlyser därför ett större utbud av fysiska, sociala och kulturella aktiviteter för äldre för att skapa bättre förutsättningar för fler att leva aktiva liv.
Vård och omsorg för äldre
Åldrandet är mycket individuellt och något generellt mönster existerar inte. Inte heller finns någon specifik förmåga som försämras hos alla. De äldre i samhället är ingen enhetlig grupp. Det finns stora skillnader i behov, möjligheter och önskemål. Dagens äldre är friskare och mer aktiva än någonsin och alla äldre har inte samma behov och önskemål. För oss är det viktigt att man som individ behåller rätten att själv kunna bestämma – att kunna välja handlar om självständighet. Vi arbetar därför för en äldreomsorg som är flexibel och som utgår från varje människas önskemål om hur hon eller han vill leva sitt liv. För oss handlar en god äldreomsorg om att stärka den äldres möjligheter att själv påverka och anpassa sin omvårdnad.
Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes av den tidigare alliansregeringen 2009 och har införts runt om i landet. Lagen syftar till att stärka den enskildes makt över sin vardag genom att ge möjlighet till att själv välja anordnare av äldreomsorg och andra sociala tjänster. Valfrihet är nyckeln till eget inflytande. Det är också en viktig kvalitetsfaktor att kunna välja det alternativ man tycker är bra, men också att kunna välja bort det man inte tycker fungerar bra. Som vid alla val är det viktigt att man har kunskap om vilka alternativ man har samt på vilket sätt de påverkar det egna livet. En viktig del av den svenska äldrepolitiken är att underlätta för äldre personer att leva ett självständigt liv. Vid flytt till ett anpassat boende finns det många olika alternativ och det är viktigt inför alla val man gör att man har tillräckligt med kunskap om ens alternativ innan man tar ett beslut.
Vård- och omsorgsboende
Alla äldre har olika förutsättningar och olika vårdbehov och för den som söker trygghet och heldygnstillsyn är omsorgsboende ett bra alternativ. Omsorgsboende är till skillnad från trygghetsboende och servicebostad en biståndsbedömd service. Det är kommunen som bedömer vilka hjälpbehov den äldre har. Det är viktigt att reglerna för biståndsbedömningar är tydliga och lätta att förstå då de har avgörande betydelse för att den äldre ska få rätt hjälp. Både i omfattning och innehåll är det viktigt att reglerna för biståndsbedömningen är transparenta samt att biståndsbedömarna har tillräcklig kompetens för att kunna bedöma biståndsbehoven.
Vård- och omsorgsboenden kan utformas för att tillgodose olika inriktningar, t ex demensboende, boende för yngre demenssjuka, boende med olika språkinriktningar eller boende för hbtq-personer. Det är svårt att tillgodose allt på mindre orter men det är viktigt att medarbetarnas kompetens anpassas efter vårdinsatserna.
Kvarboende i hemmet
Ingen äldre ska någonsin behöva bo i ensamhet som inte är självvald. Inte heller ska man behöva känna sig otrygg och kraftlös i sitt hem. För många ”kvarboende i hemmet” innebär det att man spenderar en stor del av sin vardag i ensamhet som inte är självvald.
Detta innebär ensamma måltider och många timmar i väntan på att någon ska komma. För att leva ett meningsfullt liv behöver man också få social stimulans, få ta del av kulturella aktiviteter och få möta andra människor i olika miljöer. Vi måste se till att de som väljer att bo kvar hemma får dessa behov tillgodosedda genom att exempelvis öka antalet kontaktpunkter och mötesplatser där man kan få gemenskap i olika former. Människans livssituation, välbefinnande och möjligheter till ett värdigt liv innebär att man behöver ha närhet till andra. Vi vill att fler äldre ska leva en vardag med hög livskvalitet och för att göra det måste boendesituationen för äldre ses från ett större perspektiv. En del av lösningen finns i utvecklingen och utbyggnaden av nya former av boenden.
Genom löpande, tydlig dokumentation och lättillgängliga genomförandeplaner kan man säkra individens rättssäkerhet. Synpunkter från brukare och anhöriga bör uppmuntras och likaså skall klagomål bemötas med förståelse och respekt. Omsorgen ska vara lika bra över hela landet och om omsorgen brister ska man veta vart man kan vända sig för att få hjälp. Ett förbättringsområde som behöver ses över är möjligheten för varje enskild att få ersättning om eller när värdighetsgarantin inte fullgörs.
Omvårdnad med värdighet och kvalitet
Den dag när de vanligaste aktiviteterna blir mer eller mindre besvärliga och hindrande måste hjälpen finnas där. Den ska ges med respekt för varje människas integritet.
All vård och omsorg ska utgå från en genomförandeplan där man får möjlighet till att träna friska funktioner såväl som lindring för alla symtom i så stor utsträckning som det är möjligt. Den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantier ska ligga till grund för insatser oavsett vem som tillhandahåller vården. De kommunala kvalitetskriterierna ska vara tydliga och möjliga att både tillgodose och utvärdera.
I kvalitetskriterierna ska inte bara en god kroppsvård, munvård och träning samt mathållning ingå utan också rätten till rena kläder, utevistelser och frihet från sänglägeskomplikationer. Medarbetarna ska ha kompetens för att vårda människor med olika former av sjukdomar. Det gäller såväl demens som psykiatrisk sjukdom. Möjligheter att få kulturella och andra intressen tillgodosedda är också viktigt. Dessa delar är viktiga för att bevara friska funktioner och minska risken för ökat vårdbehov.
Mat och måltidssituationer är en betydelsefull del av vardagen. När man lever ensam och saknar middagssällskap finns risken att man inte får tillräckligt med näringsämnen och det kan leda till ökad oro och sömnsvårigheter. Detta är problem som måste uppmärksammas i ännu högre utsträckning. När kommun och landsting måste samverka, speciellt kring svårt sjuka äldre, måste man vara lyhörd för att inte den äldre personen ska hamna mellan stolarna. Detta är särskilt märkbart när man behöver sjukhusvård eller när det gäller att få rätt läkemedel vid rätt tillfälle och i rätt mängd. Det är viktigt att alla vårdgivare ska ha tillgång till gemensamma journaler.
Medarbetarna inom äldreomsorgen
När man pratar om äldreomsorg så får man inte glömma bort att en av de viktigaste delarna för en god äldreomsorg är kvalificerade medarbetare. Det jobb som medarbetarna gör är avgörande för en välfungerande äldrevård. Det är viktigt att medarbetarna känner glädje och ett engagemang i jobbet för de äldres vardag. Medarbetarnas arbetsvillkor och möjlighet att påverka sin arbetssituation har betydelse, inte bara för kvaliteten på omsorgen som ges till de äldre, utan även för trivseln på arbetsplatsen.
Äldreomsorgen ska vara en attraktiv arbetsplats. En viktig nyckel till det fortsatta arbetet är goda arbetsvillkor och engagerade medarbetare. Vi vill fortsätta jobba med att förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna genom att ge dem större inflytande över sin egen arbetssituation och fler arbetsgivare att välja mellan. Det är kommunerna som har det främsta ansvaret för äldreomsorgen. Därför är en viktig ambition att alla moderatledda kommuner ska bli bättre arbetsgivare inom äldreomsorgen. Detta vill vi uppnå genom att bland annat erbjuda medarbetare rättvisa arbetsvillkor med möjligheter till kompetensutveckling och friskvård samt bättre karriärmöjligheter.
Att kunna leva på sin lön
En central del i diskussionen om medarbetares arbetsvillkor handlar om möjligheten till heltid. Det finns gott om exempel på medarbetare som vill arbeta fler timmar, men inte har möjlighet till det. Arbetsvillkoren inom äldreomsorgen är ofta tuffa och utan heltidstjänst kan det bli svårt att få lönen att räcka till. Det är också många som arbetar ofrivillig deltid, främst kvinnor. Många har också delade turer, det vill säga arbetspass med lediga timmar mitt i dagen. Dessa delade turer innebär att många måste spendera obetalda timmar på arbetsplatsen. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har dock gjort en överenskommelse med Kommunal som ska minska andelen delade turer, det är viktigt att denna överenskommelse genomförs så fort som möjligt. Genom att minska på delade turer får man även större kontinuitet, vilket på sikt sänker både vikariebehov och vårdtyngdsökningar.
Jobbskatteavdragen spelar en mycket viktig roll i förbättrandet av medarbetarnas villkor. De flesta inom vården har fått en hel månadslön till per år tack vore jobbskatteavdragen.
Fler medarbetare och mer tid tillsammans med de äldre är gynnsamt även ur ett nationellt perspektiv. Det är den tiden man kan förebygga ökad vårdtyngd genom t ex aktiv rehabilitering och träning av friska funktioner. Vi har i Sverige ett stort behov av fler arbetade timmar för att bibehålla ett långsiktigt pensionssystem och för att få tillräckligt med medel för ett växande vårdbehov.
Genom att kunna erbjuda heltidstjänster ökar man även möjligheterna till att rekrytera kvalificerade medarbetare. Medarbetarna inom äldreomsorgen måste få större inflytande över sina arbetstider och sin arbetssituation.
En politik för att stärka medarbetarnas arbetssituation inom äldreomsorgen kan bygga på möjlighet till heltid och ökat inflytande över sina arbetstider. Det stärker medarbetarnas situation både i det korta perspektivet, genom högre lön här och nu, men också i det längre perspektivet eftersom fler arbetade timmar leder till högre pension i framtiden.
Möjligheten till heltid är även en viktig del i att höja statusen på yrket. Det är tydligt att det finns en mycket stor förbättringspotential hos kommunerna inom detta område. Moderatstyrda kommuner vill ta ansvar och erbjuda heltidstjänster i den egna verksamheten och i större utsträckning skapa flexibilitet i arbetstiderna för kommunens medarbetare.
Arbetsmiljö
Arbetssituationen inom äldreomsorgen kan många gånger vara tuff och slitsam för kroppen. En vanlig arbetsdag kan innehålla allt från tunga lyft till att behöva hantera svåra situationer. En sådan vardag ställer krav både på medarbetarens möjlighet till fysisk träning och på arbetsmiljön.
Det är därför viktigt att kommunerna satsar på friskvård och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Alla medarbetare bör även ges möjligheten att träna på arbetstid samt erbjudas utbildning i ergonomi. Vi tror att genom att ge medarbetarna den träning de behöver kommer det i längden att förebygga skador och förslitningar. Detta bidrar till att medarbetarna kan utföra sitt jobb bättre samtidigt som de allmänt orkar mer.
Teknik och it för äldre
Intresset hos äldre och anhöriga för teknikstöd som gör vardagen enklare samt ökar tillgängligheten växer för varje dag som går. Teknologi och nya tjänster i form av insatser och hjälpmedel kan ge ett bättre vardagsliv och tryggare boende för äldre.
Utvecklingsområden kan vara utrustning i bostaden för skötsel av personlig hygien, planeringshjälp eller ”kom ihåg hjälp”, telefon, tv eller annan kommunikation. Andra områden kan vara förflyttning inomhus eller utomhus, utbud av och nya kombinationer av mobila tjänster både för varor och för service. Smarta appar och hjälpredor, pålitlig automatik, en enkel fjärrkontroll eller attraktiva tjänsteutbud kan vara intressanta också för användare i andra åldrar, yngre personer med funktionshinder eller anhöriga och närstående till äldre. Med bättre och mer användarvänlig teknik i bostäder ges bättre förutsättningar för många äldre att långt upp i ålder bo bekvämt och tryggt. Det behövs stöd för att påskynda utvecklingen av sådan teknik och förbättra informationen så att bostäder byggs för att fungera med ny teknik.
Många äldre anammar det digitala samhället. Men för de som inte är vana vid att använda teknik och it så ska det finnas möjlighet att lära sig. Bland annat kan äldre lära äldre, eller så kan den yngre it-vana generationen ställa upp som volontärer för att lära de äldre om teknik och it. Det finns även föreningar som SeniorNet som är en ideell grupp som samlas några gånger i veckan för att gemensamt lära varandra teknik och it.
.
|
Cecilia Widegren (M) |
|
|
Margareta B Kjellin (M) |
Finn Bengtsson (M) |
|
Amir Adan (M) |
Sofia Fölster (M) |
|
Sofia Arkelsten (M) |
Thomas Finnborg (M) |
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|