Idag är det många gymnasieelever som hoppar av sina studier, vilket skulle kunna undvikas om studievägledarinsatserna sattes in redan i årskurs 7 för att sedan intensifieras inför gymnasievalet i årskurs 9. Informationen till eleverna måste i större utsträckning än idag omfatta både det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikter från olika bedömare.
Det stora utbudet av utbildningar och skolor gör det svårt för många elever och föräldrar att välja utbildning. Eleverna översköljs av information och skolorna lockar ofta med olika attraktiva erbjudanden för att eleverna ska välja just deras skola.
Behovet av studievägledning ökar eftersom de val som eleverna gör till gymnasiet får återverkningar för senare studier och valmöjligheter i livet. Alla utbildningar ger till exempel inte behörighet till högskolan.
Det är angeläget att elevernas behov av allsidig och saklig information tillgodoses för att de ska kunna förstå konsekvenserna av sina val. Det är därför angeläget att kvalitativt förstärka studie- och yrkesvägledarnas insatser på högstadiet. Det kan exempelvis ske genom fortbildning.
.
|
Pia Nilsson (S) |
|
|
Anna Wallén (S) |
Lars Eriksson (S) |
|
Olle Thorell (S) |
|