Bolagsverket har som central myndighet bland annat en skyldighet att samla in, granska och offentliggöra årsredovisningar för alla aktiebolag i Sverige. Detta uppdrag fullföljer Bolagsverket också, och när granskningen är genomförd enligt dagens regelverk så blir den offentlig bland annat genom att Bolagsverket säljer informationen vidare till kreditupplysningsföretag. Problemet är att den granskning som Bolagsverket genomför av årsredovisningen siktar in sig på att just redovisningen är korrekt uppställd, inte om det finns en korrekt verklighetsbeskrivning bakom de siffror som anges.
Detta har visat sig vara en brist som kriminella, inte sällan organiserad brottslighet, kan utnyttja för att på ett bedrägligt sätt stjäla pengar av andra. Brottslingarna köper upp aktiebolag med låg kreditvärdighet på grund av dålig ekonomi, och sedan frisseras siffrorna i en kommande årsredovisning som granskas av Bolagsverket. Genom att granskningen inte går på djupet av vad de nya siffrorna står för, framstår det tidigare kanske närmast konkursmässiga bolaget som brottslingarna övertagit för en billig penning som plötsligt mycket solitt och med högsta kreditvärdighet. Med sådan information som sedan blir offentligt legitimerad efter Bolagsverkets ytliga granskning av bolagets årsredovisning, kan de nya bolagsägarna med nu en skenbart välfungerande ekonomi börja ta upp en lång rad krediter från olika håll. Dessa många kreditgivare, som haft Bolagsverkets formella granskningsrapport som underlag för att våga bevilja krediterna, får i löpande takt se sina fakturor förfalla utan betalning och det är först när kronofogden kan se en systematisk ansamling av återkrav för ett sådant blufföretag som man kan slå larm från myndigheterna.
Men då är det för sent. Ofta mycket stora summor pengar har redan kunnat kapas från en lång rad olika gäldenärer och förflyttats av brottslingarna utanför möjligheten för rättsväsendet att säkra dessa tillgångar. När lagen till slut hinner ifatt bluffmakarna så står där en ensam firmatecknare som är en så kallad målvakt, som inte ens med till buds stående lagliga medel kan tvingas avhjälpa kreditgivarnas rätt att återfå några pengar då denna målvakts funktion är att vara just medellös och utan möjligheter att i praktiken genom utmätning och vanlig konkursförvaltning kunna ersätta uppkomna skulder.
Ett rimligt enkelt sätt att komma tillrätta med detta storskaliga bedrägeri av organiserad brottslighet vore att ändra Bolagsverkets skyldigheter när det gäller granskning av svenska bolags årsredovisningar. En sådan ändring skulle ta fasta på om inte Bolagsverket på samma sätt som så kallade kvalitetsrevisioner bör sträva att se bortom enbart siffrorna och också göra en kvalitativ analys av vad siffrorna verkligen beskriver för typ av verksamhet. Detta krav blir ännu mera tydligt när man som idag också säljer sina resultat av årsredovisningsgranskningens utfall till kreditupplysningsföretag, som i sin tur inte heller tar någon annan ställning till kreditvärdighet än den som Bolagsverkets slutsatser medger. Vi vill mot bakgrund av ovanstående att riksdagen ger regeringen detta tillkänna.
.
|
Finn Bengtsson (M) |
|