Tillgången på bostäder för studenter vid terminsstart är begränsad på större studieorter. Studieorten är för vissa en tillfällig bostadsort och därmed saknas egentligen incitament att köpa en bostad. Studenter som blir antagna till studieplatser tvingas ibland tacka nej därför att de inte har hittat en bostad. Ofta är den enda möjligheten att få tag på en bostad att köpa en. Något som är otänkbart för många studenter eftersom priserna är höga.
Studenter som grupp är inte homogen. Likväl som studenten kan vara en 20-åring som ska flytta till sin första bostad kan denne vara en 30-årig förälder i behov av en annan typ av boende.
Grunden för att lösa bostadskrisen för många olika grupper av studenter behöver innefatta studenternas ekonomi, dvs. att stärka studenternas konsumtionsutrymme. Studenter ska ha rätt att ha inkomster vid sidan av studierna utan att straffas ekonomiskt genom sänkta studiemedel. Taket för inkomster har höjts flera gånger under de senaste åren vilket är viktigt för studerande och deras möjligheter att hyra bostad.
Det behövs en nationell strategi för att öka utbudet av studentbostäder där planering, markfrågor och byggande får en gräddfil. Varje försenad detaljplan eller försenat bygglov fördyrar produktionen. Varje försening drabbar studenter som söker bostad. Snabba, effektiva processer ger billigare bostäder.
Det är viktigt att planprocessen ska vara effektiv inte minst mot bakgrund av att just studentbostäder har en mycket begränsad projektbudget där varje spenderad krona på administration tär på möjligheten att få fram nya bostäder. Det bör övervägas om studentbostäder bör få status som riksintresse för att därigenom ha status som leder till snabb planering och produktion.
Att planera för bostäder och få fram detaljplaner är grundförutsättningen för nyproduktion. Incitamenten till förmån för byggherren behöver förstärkas. De långa byggprocesserna hämmar konkurrensen då få aktörer kan vänta så många år på en detaljplan.
Genom att skapa ekonomiska incitament kan processen i kommuner få ökat tryck på att korta ledtider. Kommunerna behöver uppmärksammas på vikten av en bra bemanning och organisation för att kunna hantera detaljplaner och bygglov på ett effektivt sätt.
Parkeringsnormerna beslutas av kommuner och dessa bör vara flexibla utifrån t.ex. kollektivtrafik. Parkeringsnormer fördyrar produktionen och måste vägas in i bostadsprojektens ekonomiska förutsättningar. Vid byggandet av studentbostäder bör parkeringsnormen kunna tas bort helt eller minskas,
Cykelparkeringar bör stimuleras fram genom samverkan mellan byggherrar, fastighetsägare, kollektivtrafikhuvudmän samt kommuner.
Dessa förslag bör ges regeringen tillkänna.
.
|
Nina Lundström (FP) |
|