Motion till riksdagen
2014/15:2575
av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD)

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör anta ett sysselsättningsmål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa matchningsanställningar som ett komplement till sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förlänga provanställningstiden från sex till tolv månader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Arbetsförmedlingens resurser för att motverka långtidsarbetslöshet och möjliggöra en förstärkt matchning med utökade arbetsgivarkontakter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla reglerna i det arbetsmarknadspolitiska regelverket för att effektivisera och på sikt minska kostnaderna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa, dvs. att ge yrkesintroduktionsstöd för personer som varit arbetslösa en längre tid, vilket gör att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Samhall möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar för att kunna ge framför allt unga stöd för att bli anställda hos en annan arbetsgivare, utan att försämra anställningstryggheten för dem som nu är anställda i Samhall.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge unga som saknar en grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet att delta i studiemotiverande kurser vid en folkhögskola i upp till fem månader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det möjligt för personer som övergår från jobb- och utvecklingsgarantin till reguljära studier, i syfte att fullfölja grund och/eller gymnasiestudier, att efter avslutade studier återinträda i jobb- och utvecklingsgarantin, med samma ersättningsnivå på aktivitetsstödet som tidigare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fler som bedöms löpa stor risk att bli långtidsarbetslösa ska kunna få programinsatser tidigt hos Arbetsförmedlingen, t.ex. praktik och förstärkt förmedlingsstöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avsätta medel till en utvidgad forskningssatsning för att utveckla och sprida nya och bättre behandlingsmetoder för personer med psykisk ohälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka socialavgifterna ytterligare till 10,21 procent för ungdomar under 23 år och att slopa nedsättningen för personer som fyllt 25 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höra parterna och invänta EU-kommissionens prövning innan en 90-dagarsgaranti med traineetjänster införs som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka arbetsgivarnas ansvar för lärlingsutbildningarna så att de ännu bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov, där ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, s.k. branschlärlingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja lärlingsersättningen för att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft och att pröva om ersättningen ska gå till arbetsgivaren när lärlingen har en lärlingsanställning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa arbetsträning och förstärkt arbetsträning som insatser inom jobbgarantin för ungdomar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även arbetslösa under 20 år bör kunna få starta-eget-bidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år i stället för som i dag till 67 år.

Anslagsanvisning

Tabell 1. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Tusental kronor
Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (A)
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 649 024	–413 453
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	31 583 504	–1 172 700
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	11 476 880	−2 200 700
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	17 742 136	−30 000
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	115 064
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020	336 000	−150 000
1:7	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	38 850
1:8	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	63 418
1:9	Bidrag till administration av grundbeloppet	54 490
1:10	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	8 303
1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 775 000
1:12	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013	159 800
2:1	Arbetsmiljöverket	709 952	−84 249
2:2	Arbetsdomstolen	31 683
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	32 222
2:4	Medlingsinstitutet	57 878
2:5	Arbetslivspolitik	12 000	−12 000
	Summa	71 846 204	−4 063 102

Tabell 2. Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till anslag för 2015 till 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (miljoner kronor).

	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	2015	2016	2017	2018
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	–413,5	–328,4	–267,8	–137,8
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	–1 172,7	+623,3	+525,8	–440,9
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	–2 200,7	–7 811,9	–7 784,6	–5 042,8
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	–30,0	+32,0	+32,0	–371,0
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020	–150,0	–200,0	–160,0	–46,0
1:7	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
1:8	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
1:9	Bidrag till administration av grundbeloppet
1:10	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
1:11	Bidrag till lönegarantiersättning
1:12	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
2:1	Arbetsmiljöverket	–84,2	–77,0	–68,3	–70,1
2:2	Arbetsdomstolen
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)
2:4	Medlingsinstitutet
2:5	Arbetslivspolitik	–12,0	–20,0	–30,0	–30,0
	Summa	–4 063,1	–7 782,0	–7 752,9	–6 138,5

Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. Vi skapar förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Arbetsmarknaden ska rymma även dem som idag står långt ifrån att få ett jobb. Jobben och kampen mot utanförskapet är även i fortsättningen grunden för Alliansens politik.

När alliansregeringen tillträdde var utanförskapet rekordstort. Varje dag förtidspensionerades ca 140 personer. Det växande utanförskapet bidrog till att inkomstskillnaderna ökade kraftigt fram till 2006. Alliansen har återupprättat arbetslinjen. Grundstenarna i Alliansens politik för fler jobb och mot utanförskapet har varit jobbskatteavdraget som gjort det mer lönsamt att arbeta, en tydlig politik för ökat företagande och lägre anställningskostnader, reformerna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Dessutom kunde vi, tack vare våra starka statsfinanser, satsa på bland annat infrastruktur, forskning och utbildning och på att hålla uppe hushållens konsumtion genom lågkonjunkturen. Vi investerar också mer i skolan, sjukvården och omsorgen än någonsin tidigare. Den kommunfinansierade sysselsättningen väntas öka med drygt 30 000 personer mellan 2006 och 2014. Sysselsättningsutvecklingen i välfärden för åren framöver bedöms bli stark.

Vår politik har varit framgångsrik. Jämfört med 2006 har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006. Andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har minskat. Sysselsättningen bland utrikes födda och bland kvinnor har ökat. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU.

Utmaningarna på svensk arbetsmarknad är dock alltjämt stora. Arbetet för fler jobb och full sysselsättning behöver därför fortsätta med oförminskad kraft. Jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga.

Alliansens mål är att över fem miljoner människor ska ha ett arbete år 2020. Vårt jobbmål bör nås genom att sysselsättningen ökar med 350 000 personer fram till 2020. Med 350 000 fler sysselsatta 2020 uppskattas sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år till 82 procent 2020. Alliansens jobbmål är ambitiöst. För att målet ska nås måste den jobbskapande politik som bedrivits sedan 2006 ligga fast. Rätt utformat kan kvantitativa mål för politiken bidra till en bättre prioritering mellan olika politikområden och därmed till en högre välfärd.

Erfarenheterna från socialdemokratiska regeringar visar dock att kvantitativa mål för till exempel arbetslösheten riskerar styra politiken mot åtgärder som driver ut människor från arbetsmarknaden. Det har under tidigare regeringar till exempel skett genom ökade förtidspensioneringar och sjukskrivningar. Att uppnå mål genom ökat utanförskap är inte acceptabelt för en regering som sätter jobben främst. Regeringen bör därför införa ett sysselsättningsmål.

En tydlig arbetslinje med drivkrafter att arbeta är grunden för en hög och hållbar sysselsättning. Vi ska föra en fortsatt ansvarsfull politik och en bred kombination av reformer. Villkoren för entreprenörskap och företagande behöver förbättras för att jobben ska bli fler eftersom det är i företagen – särskilt de små och medelstora företagen – som de nya jobben skapas. Platser i olika sysselsättningsåtgärder, är viktiga komplement, men kan inte utgöra kärnan i en politik för fler jobb. Däremot krävs ytterligare insatser och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för personer som idag står långt från arbetsmarknaden, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning.

Värna arbetslinjen och drivkrafter för jobb

När det lönar sig att arbeta blir jobben fler och tillväxtförutsättningarna bättre. Det är viktigt att de budgetförstärkningar som genomförs inte sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättning och företagsklimat. Att skatte- och bidragssystemen ger drivkrafter för att komma i jobb är avgörande för att pressa tillbaka utanförskapet och nå full sysselsättning.

Den viktigaste åtgärden för fler jobb är jobbskatteavdraget. Många länder använder varianter av jobbskatteavdrag och effekterna är väldokumenterade i forskning. De steg som tagits i jobbskatteavdraget beräknas ge 120 000 fler jobb. Jobbskatteavdraget har också varit ett viktigt verktyg för att stötta ekonomin under krisen.

Jobbskatteavdrag ger mest för dem med små och vanliga inkomster. Här har drivkrafterna att arbeta också störst betydelse för sysselsättningen. En vanlig LO-familj har fått 4 000 kronor mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget fortsätter att stötta jobbtillväxten under åren framöver.

Bredare vägar till jobb

Genom att jobben kommer alla till del värnar vi varaktigt sammanhållningen. För att alla som kan och vill jobba ska kunna få ett jobb krävs en mer inkluderande arbetsmarknad. Som ett resultat av alliansregeringens reformer finns idag en rad incitament för arbetsgivare att anställa den som står längre ifrån arbetsmarknaden. Denna politik bör fortsätta. Under nästa mandatperiod behövs ytterligare insatser för att bredda vägarna till jobben, med en politik för fler jobb i kombination med ytterligare stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi vill införa så kallade matchningsanställningar, i syfte att hjälpa personer som varit arbetslösa en längre tid in på arbetsmarknaden. Den arbetssökande får en anställning hos ett rekryteringsföretag och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsföretaget har arbetsgivaransvaret men ska samtidigt aktivt verka för att den arbetssökande får anställning hos en annan arbetsgivare.

Vi har även inlett en bred översyn av Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen och förmedlingen av jobb. Utredaren ser bland annat över Arbetsförmedlingens organisation, ansvarsfördelning och användning av kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens och andra aktörers förmåga att förmedla jobb behöver förbättras. Vi vill renodla bland och vässa stödsystemen för att göra dem mer lättanvända för både arbetsgivare och arbetsförmedlare.

Alliansen vill fortsätta arbetet med ytterligare regelförenklingar i det arbetsmarknadspolitiska regelverket i syfte att effektivisera och på sikt minska kostnaderna. På så sätt kan såväl arbetsgivare som arbetssökande få ökad översikt, fler få rätt hjälp snabbare och resurserna kan fokuseras på insatser för fler i arbete.

De grupper som riskerar att fastna i en längre tids utanförskap bör beredas särskilda möjligheter att tidigt få programinsatser hos Arbetsförmedlingen genom t.ex. praktik eller förstärkt förmedlingsstöd.

För att alla människor ska beredas ett långt och hälsosamt arbetsliv är det viktigt att utveckla och sprida nya och bättre behandlingsmetoder för personer med psykisk ohälsa. Därför vill Alliansen avsätta medel just till en utvidgad forskningssatsning om nya och bättre behandlingsmetoder för personer med psykisk ohälsa.

Stödet till dem som står långt från arbetsmarknaden behöver stärkas genom tidiga och utvecklade rehabiliteringsinsatser. Det gäller inte minst personer med psykisk ohälsa. Vi värnar och vill utveckla den hjälp som finns för personer med olika funktionsnedsättningar och vill ytterligare underlätta för ungdomar med särskilda behov att komma i jobb.

Sjukförsäkringen ska ge trygghet vid sjukdom. Återupprättandet av arbetslinjen har bidragit till att göra den hållbar och förenlig med målet om att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Nu ser vi dock hur framförallt de kortare sjukskrivningarna ökar, och den utvecklingen behöver mötas.

Frågan om en allmän arbetslöshetsförsäkring utreds av den parlamentariska socialförsäkringskommittén. När kommittén lämnar sitt förslag kommer allianspartierna att ta ställning till det.

Fler jobb för unga

Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dämpa ungdomsarbetslösheten medan den har ökat mer än dubbelt så mycket i övriga EU. Detta är effekten av en offensiv politik för att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms och nedsatt socialavgift för unga har gett närmare 20 000 unga jobb.

Samtidigt har vi kvarvarande utmaningar. Kostnaderna för att anställa unga och ett starkt anställningsskydd leder till att unga har en svagare ställning jämfört med den etablerade arbetskraften. Hårdast drabbas de ungdomar som inte har en avslutad utbildning. Att sänka kostnaderna för och osäkerheten med att anställa unga med begränsad erfarenhet minskar arbetsgivarens risktagande. Nedsättningen av socialavgiften, lärlingssystem och yrkesintroduktionsanställningar är viktiga verktyg i det arbetet och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Alliansen vill att lärlingsutbildningen utvecklas vidare med sikte på att skapa ett lärlingssystem enligt europeisk modell, där arbetsgivarna tar ett större ansvar för yrkesutbildningarna. Vi vill också förlänga provanställningstiden från 6 till 12 månader, för att ge dem med mindre erfarenhet tid att komma in i arbetet innan arbetsgivaren ska besluta om fast anställning.

Sambandet mellan unga utan arbete som också saknar fullföljda gymnasiestudier är tydligt. Att kunna fullfölja frivilliga gymnasiestudier är därför ett viktigt steg på vägen tillbaka till arbetsmarknaden. Personer som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin bör därför beredas möjlighet att övergå i reguljära studier för att fullfölja grund och/eller gymnasiestudier. De bör även kunna återgå direkt till jobb- och utvecklingsgarantin med samma ersättningsnivå på aktivitetsstödet som tidigare.

Arbetsgivarnas möjlighet att bedriva lärlingsutbildningen bör utökas. Ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. Man bör även höja lärlingsersättningen i syfte att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lärlingen har en lärlingsanställning ska det prövas om ersättningen ska gå till arbetsgivaren.

Nya jobb skapas i växande företag. En väg in på arbetsmarknaden är att själv starta och bedriva verksamhet. Sverige behöver fler företag och därför bör även unga under 20 år beredas möjlighet att få ta del av starta-eget-bidrag. Unga som vill starta eget ska uppmuntras. På så sätt kan de skapa jobb både åt sig själva och åt andra.

Regeringens främsta åtgärd för unga i jobb är den så kallade 90-dagarsgarantin med traineetjänster. Åtgärden skapar inga nya varaktig jobb utan består endast av temporära platser som istället riskerar att låsa in ungdomar i insatser. Liknande system har provats under tidigare socialdemokratiska regeringar, med oönskade resultat. En bärande del av garantin är regeringens traineetjänster i välfärdsverksamheter. Förutom de undanträngningseffekter som riskerar uppstå är det osäkert om subventionen är tillåten enligt EU:s regelverk. Fackföreningar har uttryckt kritik mot att använda välfärden som en arbetsmarknadsåtgärd. 90-dagarsgarantin med traineetjänster bör därför inte införas innan parterna hörts i frågan och EU-kommissionen godkänt stödet.

Stärk förutsättningarna för att jobba längre

I takt med att människor lever allt längre är det för många naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen det ger som för att man trivs på en arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Att fler äldre är kvar på arbetsmarknaden bidrar också till högre tillväxt och till att finansiera välfärden. Arbetsmarknaden behöver anpassas för att ge fler möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen lite längre.

Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler äldre väljer att jobba är ett resultat av en aktiv politik. Det har blivit billigare att anställa personer över 65 år och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre har ökat drivkrafterna för att jobba längre.

Möjligheten att jobba längre bör omfatta så många som möjligt. Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik stärker förutsättningarna för ett längre arbetsliv. Inom Pensionsarbetsgruppen pågår diskussioner som bl.a. syftar till att möjliggöra för fler personer att arbeta längre. För att orka jobba längre behöver det också bli lättare att byta karriär mitt i livet. Alliansregeringen presenterade flera förslag som syftar till att förbättra möjligheterna för kompetensutveckling under arbetslivet genom bland annat ändringar i studiemedelssystemet. Det är också viktigt att stärka omställningsförmågan genom ett väl fungerande utbildningssystem. Vi vill att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till

69 år istället för, som idag, till 67 år.

Alliansens åtgärder

Trots möjligheten till höga lönesubventioner, och därmed låga anställningskostnader, är det många arbetsgivare som inte anställer personer som är långtidsarbetslösa. En anledning kan vara att de är osäkra på hur väl individen kommer att fungera i verksamheten. För att minska denna osäkerhet och risken för att individer permanent stängs ute från arbetsmarknaden, anser Alliansen att kompletterande lösningar, i samarbete med bl.a. arbetsmarknadens parter, behöver skapas för de individer som står längst från arbetsmarknaden.

Matchningsanställningar

Alliansregeringen tillsatte en utredning (dnr A2014/2518/SV) som fick i uppgift att analysera förutsättningarna för en i tid och omfattning begränsad verksamhet, matchningsanställningar, som skulle kunna utgöra ett komplement till sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin.

Matchningsanställningar syftar till att skapa nya möjligheter till arbete för personer som varit arbetslösa under mycket lång tid. Verksamheten ska bygga på upphandling av tidsbegränsade anställningar, hos t.ex. ett rekryteringsföretag, inom ramen för vilka det erbjuds handledning, kompetensutveckling och intensifierade förmedlings- och matchningsinsatser. Att arbetsgivaransvaret ligger hos den externa aktören förväntas minska arbetsgivarnas osäkerhet och därmed öka den långtidsarbetslöses chanser till en varaktig anställning.

Yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa

Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för unga som saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetslösa, där en del av tiden används för utbildning eller handledning. Arbetsgivare som anställer unga i åldern 15–24 år inom ramen för yrkesintroduktionsavtal kan sedan den 15 januari 2014 få ekonomiskt stöd för detta.

Alliansen bedömer att arbete i kombination med handledning och kompetensutveckling kan öka möjligheterna även för långtidsarbetslösa att få jobb. Alliansen välkomnar därför vissa parter på arbetsmarknadens arbete med att möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar även för personer som är äldre än 25 år och föreslår ett statligt stöd också till arbetsgivare som anställer vuxna som har varit arbetslösa i minst tolv månader.

Utveckling av Samhall

Samhall AB har under flera år arbetat med att utveckla sin verksamhet för att kunna erbjuda sysselsättning åt personer med funktionsnedsättning. I syfte att minska inlåsning i Samhall och öka utflödet till reguljära anställningar, föreslår Alliansen att bolaget ska ges möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar inom ramen för grunduppdraget. Vi vill ge Samhall möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar för att kunna ge framförallt unga stöd för att bli anställda hos en annan arbetsgivare, utan att försämra anställningstryggheten för dem som nu är anställda i Samhall.

Tidiga insatserför den som löper störst risk att bli långtidsarbetslös

I syfte att motverka att personer blir långtidsarbetslösa föreslår Alliansen att Arbetsförmedlingen tillförs ökade resurser i förhållande till vad som tidigare beräknats. Dessa resurser ska möjliggöra en förstärkt matchning med utökade arbetsgivarkontakter, men också fler programinsatser samt fördjupade förmedlingsinsatser tidigt i arbetslösheten

Vi vill tillföra Arbetsförmedlingen resurser för att motverka långtidsarbetslöshet och för förstärkt matchning med utökade arbetsgivarkontakter.

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Alliansregeringen sänkte 2007 och 2009 socialavgifterna för unga. Denna åtgärd bedöms ha medfört en ökad efterfrågan av att anställa ungdomar och därmed till lägre ungdomsarbetslöshet. Det beror framför allt på att de sänkta socialavgifterna för unga bedöms minska skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och den arbetskostnad som arbetsgivarna betalar.

Arbetslösheten är särskilt hög för de unga som söker sig in på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet, men minskar gradvis med ålder (se diagram 1.5). För unga med högskoleutbildning går arbetsmarknadsinträdet snabbare och arbetslösheten bland dessa är betydligt lägre. Dagens nedsättning av socialavgifterna bedöms främst underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga med gymnasieutbildning och som saknar arbetslivserfarenhet. Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Diagram 1.5 Arbetslöshet fördelat efter ålder, 2013

Procent

cid:image003.png@01CFF1EE.6AC3A1B0

Källa: Statistiska centralbyrån.

Förslaget till ny utformning av socialavgiftsnedsättningen kommer att medföra att även subventionsgraden inom yrkesintroduktionsavtalen kommer att variera med åldern, då subventionerna går att kombinera. Detta förväntas underlätta möjligheterna att få en yrkesintroduktionsanställning snabbare efter avslutade gymnasiestudier.

Alliansen föreslår därför i denna motion att socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, sänks för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år föreslås att dagens nedsättning bibehålls i nuvarande utformning. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år tas nedsättningen bort. Den offentligfinansiella kostnaden efter justeringen beräknas bli något högre än kostnaden för dagens nedsättning. Företagens lönekostnader på en aggregerad nivå bedöms därmed minska något. Den förändrade nedsättningen bedöms sammantaget leda till högre sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Fler ungdomar ska slutföra sin utbildning

En stor grupp ungdomar saknar slutförd gymnasieutbildning och har därmed sämre förutsättningar att få ett jobb. I syfte att möjliggöra för fler ungdomar att slutföra sin utbildning har ungdomar mellan 20 och 24 år kunnat erhålla den högre bidragsnivån inom studiemedelsystemet om de väljer att återgå till utbildning. Alliansen föreslår i denna motion en förlängning av denna möjlighet fram t.o.m. 2015. Alliansen föreslår också en förlängning av den s.k. folkhögskolesatsningen, som ska motivera bl.a. unga att återuppta tidigare studier. Alliansregeringen har gett Statskontoret och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utvärdera effekterna av dessa satsningar. Ett ytterligare förslag är att unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska ges möjlighet till studiemotiverande utbildning under en förlängd tid.

Arbetsträning i jobbgarantin för unga och fördubblad lärlingsersättning