Alliansregeringen har utvecklat ”Matlandet Sverige”. Skaraborg är en viktig inspirationskälla eftersom vi där har erfarenheten, då produktion och förädling av mat är något vi länge arbetat med. Genom att ständigt utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin i Skaraborg och resten av Sverige kan vi stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige används till kvalitativ livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Möjligheten som finns inom jordbruket att hjälpa till med energiförsörjningen behöver tas till vara. Det är nödvändigt att även långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. En övergång till miljövänliga brukningsmetoder skall främjas.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg.
För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut borde Sverige arbeta med ett prognosområde för att testa och utvärdera konsekvenserna av effekterna för bland annat den enskilda bonden. Skaraborgsområdet skulle vara ett mycket lämpligt område där de flesta landsbygdskaraktärer, utom ren fjällnatur, finns representerade.
Skaraborgsområdet innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av skogs-, sjö- och bergsområden samt naturreservaten i kulturlandskapet. Skaraborgs livsmedelsproduktion utgör cirka tio procent av svenskt behov av baslivsmedel. I området finns de flesta förädlingsindustrier representerade som är direkt efterföljande till jordbrukets primärproduktion. Skara har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk och är ett centrum för jordbruksfrågor i Västra Götaland.
Genom att applicera produktionsvolymer, lönsamheter, sysselsättningsgrad, produktivitet m.m. hämtade från den skaraborgska landsbygden i en beräkningsmodell skulle man snabbt kunna göra verklighetsgrundande konsekvensanalyser av hur svensk landsbygd påverkas av förändringar i de politiska systemen. Denna typ av analyser skulle sannolikt uppfylla krav på snabbhet, kvalitet och låga kostnader.
Svenska företagare i allmänhet och svenska jordbruksföretagare i synnerhet är överbelastade med regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund har presenterat ett bakgrundsmaterial som visar den regelbörda som jordbruket dras med inom ett antal områden.
Landsbygdsdepartementet arbetade intensivt med att minska regelbördan under förra mandatperioden och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes regelbördan på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor. Man kom långt men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Detta gäller samtliga departement i regeringen. Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och tvingas att själva hantera pappersarbetet efter att den redan långa dagen bland djuren eller ute på åkern eller i skogen är klar. En jordbruksföretagare ska ägna sin tid åt att arbeta med djuren eller på åkrarna – inte fastna i pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa måste man minska på byråkratin. Nu gäller det att vi gör slag i saken.
Sverige behöver fler jobb – inte färre. En avbyråkratisering av de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.
.
|
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |
|
|
Cecilia Widegren (M) |
Sten Bergheden (M) |
|
Annika Eclund (KD) |
|