Det är en allmän uppfattning att Sverige är dåligt på att ta tillvara invandrares yrkeskompetens. Alltför ofta får vi höra berättelser om personer med akademiska utbildningar som antingen saknar jobb eller har väldigt lågt kvalificerade arbeten. Detta är ett gigantiskt slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. Sverige måste bli bättre på att tillvarata den kompetens som finns i vårt land i form av människor från andra länder. Det måste bli lättare att få en utländsk examen validerad i Sverige, och arbetsförmedlingarna måste bli bättre på att se den kompetens som finns hos personer med examen eller yrkeserfarenhet från andra länder.
Ofta är det våra egna myndigheter som agerar bromskloss. Tidsperspektivet är viktigt när många kommer till ett nytt land. Om man blir sysslolös kommer ofta känslan av utanförskap och meningslöshet och som sedan kan bli svårt att bryta. Därför är vikten av snabb validering av utländska examina eller yrkeskunskaper så viktig. Valideringen ska se till att individen får sin kompetens bedömd, värderad och dokumenterad. Det är särskilt viktigt där arbetsgivare har svårt att själva bedöma om en utbildning eller yrkeskunskap är korrekt. En bra validering ska bidra till bättre matchning på arbetsmarknaden eller kortare tid till utbildningsinsatser. Det förutsätter att valideringen dokumenteras på ett sätt som arbetsgivare eller reguljära utbildningsinstitutioner kan ta till sig.
Om personer som kommer från andra länder får sin kompetens validerad snabbt kan de snabbare ta sig in i det svenska samhället. Det är ett mänskligt slöseri men också ett ekonomiskt kapital som också går förlorat av att inte använda dessa personers kompetens.
Det är således viktigt med validering av yrkesexamina men minst lika viktigt med validering av utländska utbildningsexamina. Och den person som påbörjat en utbildning i ett annat land och önskar gå vidare med en liknande utbildning här i Sverige bör också får större möjlighet till det.
Statskontoret gjorde på den tidigare regeringens uppdrag 2013 en kartläggning av valideringsinsatser för utrikesfödda och gav ett antal förslag på åtgärder. Bland annat såg man ett behov av att Arbetsförmedlingen mer systematiskt måste arbeta med valideringsinstrumentet. Arbetsförmedlingen fick då ett uppdrag av den tidigare regeringen att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Det ska redovisas i samband med Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2014.
Det finns fortfarande stora brister i valideringsarbetet i Sverige. Det är viktigt att ta tillvara de erfarenheter som kan dras från denna redovisning och fortsatt förbättra valideringsarbetet. Det finns fortfarande stora utmaningar på området och stor förbättringspotential.
.
|
Désirée Pethrus (KD) |
|