En sjukvård som utgår ifrån individens behov kräver att patienten ställning stärks genom ökat inflytande och självbestämmande. Valfrihetsreformerna som alliansregeringen genomfört utgår just ifrån denna princip. Under lång tid var hälso- och sjukvården i hög utsträckning uppbyggd efter vårdapparatens och vårdgivarens behov. Tack vare lagen om valfrihet har dock pendeln börjat svänga och allt fler ser att en vård organiserad kring patienten ger stora förbättringar. Jag ser behov av att fortsätta att utveckla reformen till fler områden för att stärka patientens ställning.
Alliansregeringens patientmaktsutredning resulterade i införandet av en patientlag som bland annat ger patienter möjlighet att välja offentligt finansierad öppenvård i hela landet. Patienter bör även ges rätt att välja utförare inom slutenvården oberoende av landstings- och regiongräns. Utökade möjligheter att väljare vårdgivare i hela landet stärker såväl patientmakten som förutsättningarna för en mer likvärdig hälso- och sjukvård.
Som ett led i att förbättra informationen till patienter, måste tillgången till öppna jämförelser öka. Kvalitetsregister bör öppnas upp i högre grad och bli tillgängliga för patienten. Det måste i större utsträckning vara möjligt för patienter att jämföra vårdgivare vad gäller olika kvalitetsaspekter. På så sätt kan patienter lättare göra informerade val i vården.
Hälso- och sjukvårdslagen utgår från allas lika rätt till vård efter behov. I dag är skillnaderna allt för stora, där bland annat avståndet till sjukvård ger oacceptabla skillnader. Tydliga prioriteringar måste göras för att minska skillnaderna. Nya lösningar för att stimulera utvecklingen av sjukvård i glesbygd bör utredas. Det kan bland annat handla om att skapa en effektiv organisation för sjukvårdstransporter samt att bättre ta tillvara de fördelar som it-utvecklingen ger.
.
|
Anders W Jonsson (C) |
|