Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall ”sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar”.
En sådan utveckling skulle inte bara medge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod, utan jämväl bättre möjlighet till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och ökar användarnas inflytande. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man även mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn.
Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att ett principiellt ställningstagande görs som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder.
.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|