Kronofogdemyndigheten särbehandlar svenska företagare negativt gällande betalningsförelägganden. Om en enskild ansöker om betalningsföreläggande mot ett företag kommer uppgifterna att finnas tillgängliga för kreditupplysning inom fem dagar och företaget får ingen chans att lämna sin synpunkt på ärendet. Om det visar sig att ansökan om föreläggande varit felaktig eller utan grund kommer uppgifterna ändå att finnas kvar i två år.
I praktiken har en ansökan samma negativa effekt för ett företag som en betalningsanmärkning, och företaget kan få problem med krediter och lån. Enligt kreditupplysningslagen finns ingen restriktion mot att publicera uppgifter om ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten när det gäller näringsidkare såsom det finns när det gäller privatpersoner i § 7 i kreditupplysningslagen.
Företagare i Sverige drabbas regelbundet av oseriösa företag som skickar ut bluffakturor. Dessa bluffare har även i allt större utsträckning börjat använda sig av hot om kronofogden, vilket ytterligare belyser systemets orimlighet. Även om man har tillbakavisat de felaktiga betalningsföreläggandena finns det en risk att hamna i kreditupplysningsföretagens register.
I Sverige tror vi sedan länge på rättsprincipen ”oskyldig till dess att motsatsen bevisats”. Därför blir ett system som detta väldigt märkligt att använda sig av. Regeringen bör därför överväga att se över regelverket gällande Kronofogdemyndighetens handläggning.
.
|
Saila Quicklund (M) |
Eva Lohman (M) |