I en situation där väldigt många är i behov av skydd är det av största vikt att medborgarnas förtroende för migrationsprocessen upprätthålls. Tveksamhet ska inte råda huruvida den som har skyddsskäl också får rätt att stanna. Det är också viktigt för att kunna upprätthålla en generös och human migrationslagstiftning att uppehållstillstånd för att få skydd enligt migrationslagstiftningen inte ges till personer som saknar skyddsskäl.
Det finns områden där brister i lagstiftningen utgör ett hinder för att människor som enligt kristdemokratisk syn på migrationspolitiken ska kunna erbjudas skydd i vårt land. Inte sällan möter vi människor vars situation rimligen borde vara sådan att de ska få uppehållstillstånd i vårt land, givet den lagstiftning vi redan har.
Lagen stadgar att särskild hänsyn ska tas till barn i migrationsprocessen. Detta till trots framkommer det fall där barn, som omhändertagits enligt lagen om vård av unga, blir uppryckta från en trygg familjehemsplacering i Sverige och utvisas till en förälder i hemlandet. En förälder de aldrig har haft kontakt med. Trots att vi enligt lag ska ge skydd åt personer som förföljs på grund av religiös tillhörighet och att omfattande utbildningsinsatser tillsammans med Sveriges kristna råd har genomförts förekommer fortsatt situationer där kristna konvertiter upplever sig få sin tro ifrågasatt och förväntas besvara frågor om kristna ritualer och traditioner som få kristna kan svara på. De som förföljs på grund av sexuell läggning ska enligt lag få skydd. Även här har Migrationsverkets handläggningsrutiner förbättrats och det interna kunskapsarbetet prioriterats. Ändå upplever organisationer som ger stöd till asylsökande homosexuella att det förekommer att asylsökande med skyddsbehov grundat i den sexuella läggningen ifrågasätts på orimliga grunder.
Migrationsverket har utökat sin kompetens när det gäller barn och skyddsbehövande på grund av religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Fastän vi har kunskaper om att kultur, språk och kön samt den rädsla som de sökande många gånger har kan påverka vad som kommer fram vid ansökan, kan enskilda formuleringar bli tungt vägande vid beslut. Arbetsmetoder, rutiner, förkunskaper och förmågan att samarbeta med andra aktörer har stor påverkan på myndigheternas handläggning och därmed det beslut som blir helt livsavgörande för den enskilde.
En rättssäker migrationsprocess förutsätter att varje steg är rättssäkert. Att myndigheter har ett ansvar att själva se över sina rutiner och följa upp sitt arbete är inte tillräckligt. Därför bör det inrättas en inspektion för migrationsfrågor. Syftet med inspektionen skall vara att verka för rättssäkerhet och effektivitet genom hela migrationsprocessen, det vill säga i hanteringen hos Migrationsverket, utlandsmyndigheter, domstolar, polis samt deras samverkan med kommuner och landsting. Målet med en inspektion för migrationsfrågor är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde. Därför bör inspektionens fokus ligga på att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av lagstiftningen.
En inspektion för migrationsfrågor kan närmast jämföras med Inspektionen för socialförsäkringen. Granskningen bör främst ske genom bedömning av myndigheternas egna system för styrning. Exempelvis ska inspektionen kunna kartlägga huruvida olika delar av Migrationsverket skiljer sig åt i hanteringen av liknande fall, om det finns omotiverade skillnader mellan domstolar, på vilket sätt och hur snabbt Migrationsverket rättar sig efter ny praxis, hur olika utlandsmyndigheter arbetar med handläggning och i vilken mån myndigheterna lever upp till regeringens mål. En inspektion för migrationsfrågor bör utredas. Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Emma Henriksson (KD) |
|