RUT-avdraget har sedan det infördes av alliansregeringen 2009 blivit ständigt populärare. Till en början möttes avdraget av kritik och de som först använde sig av avdraget var också höginkomsttagare i storstadsregionerna.
Så är det inte längre. Statistik från Skatteverket visar att 7 av 10 som använder sig av avdraget tjänar mindre än 32 000 kronor i månaden, och att vi ser en ökning av RUT-tjänster i hela landet.
Motiven för att införa RUT-avdraget var dels att underlätta för jäktade barnfamiljer, men inte minst som ett verktyg för att tvätta svarta jobb vita. Det fanns innan 2009 en stor svart marknad för hushållsnära tjänster. En marknad där de som utförde tjänsterna saknade alla de rättigheter som ett riktigt jobb ger dig. Införandet av RUT gjorde att vita jobb växte fram. Kvinnor som tidigare hade jobbat svart med en mycket osäker framtid fick riktiga jobb. Ofta var det kvinnor som stod långt från arbetsmarknaden som fick en väg in.
RUT har med andra ord visat sig vara en del av lösningen på flera av de samhällsutmaningar vi har.
Nu finns ett förslag i regeringens budget för 2015 om en halvering av avdragsrätten för RUT-tjänster från 50 000 till 25 000 kronor. Finansminister Magdalena Andersson motiverar beslutet med att det inte ska vara möjligt att ha ett heltidsanställt hembiträde.
ROT-avdraget som gäller för hantverkstjänster föreslås inte ändrat. Man kan fundera på varför man särskiljer på nivån i dessa avdrag, samtidigt som de dras från samma pott.
En minskning av den övre gränsen för RUT-avdraget skulle minska den vita arbetsmarknaden för hushållsnära tjänster och de som i dag arbetar där, minska incitamenten för att starta nya företag inom sektorn och försvåra för de familjer som genom att se sig ha råd med hushållsnära tjänster fått en högre livskvalitet.
Med tanke på de positiva effekter införandet av RUT-avdraget har resulterat i bör regeringen inte sänka nivån från 50 000 till 25 000 kronor.
.
|
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|