Demokratin bygger på att människor kan, vill och vågar att engagera. I dag har en förtroendevald inte lika gott skydd som en myndighetsperson i vissa situationer, säger hon. Ett angrepp mot en förtroendevald, oavsett om det är hot eller våld, är också ett angrepp mot demokratin. Var femte förtroendevald i riksdag och kommunfullmäktige utsattes under 2012 för hot, trakasserier och våld i samband med sina politiska uppdrag, visar Brottsförebyggande rådets rapporter. Detta påverkar det politiska engagemanget. Mer än var tionde förtroendevald har därför undvikit att engagera sig i eller uttala sig i en specifik fråga på grund av att de redan är utsatta eller är rädda för att bli utsatta. I gruppen redan utsatta har så många som en av fyra någon gång censurerat sig själv i något sammanhang kopplat till det politiska uppdraget. Drygt 2 300 brottsanmälningar kopplade till Europaparlamentet och de allmänna valen blev slutresultatet av supervalåret 2014. Detta var en ökning enligt polisen.
Chefsåklagare Torsten Angervåg granskade på förra regeringens uppdrag samtliga domar om hot och våld mot politiker sedan år 2000. Angervåg konstaterade i utredningen att brott mot förtroendevalda hanteras som vilka brott som helst. Det saknades enligt Angervåg ”fokus på att gärningen inte enbart riktats mot den förtroendevalde som enskild person, utan även mot det demokratiska system som denne företräder”. Detta är allvarligt. Det är dags för en straffskärpning vid våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda.
.
|
Birgitta Ohlsson (FP) |
|