De senaste åren har vi nåtts av flera medialt uppmärksammade fall av näthat mot unga flickor. Tonårsflickor som råkar ut för att avklädda bilder av dem cirkulerar på nätet, fall som till och med lett till att unga flickor inte sett någon annan väg ut än att ta livet av sig.
Vi måste tydligt visa att hat inte tolereras bara för att det sker på nätet.
Barn och ungdomar ser ofta inte riskerna förknippade med aktivitet på nätet. Här har vuxenvärlden – föräldrar, lärare, civilsamhälle, politiken – ett oerhört stort ansvar för att skapa en uppväxtmiljö präglad av respekt och tydlighet om vad som är rätt och vad som är fel. I skolan bör etik och uppförande på nätet (så kallad netikett) bli en naturlig del i undervisningen. Vidare behövs det bättre information om riskerna förknippade med bilder och inlägg som publiceras på nätet, inklusive de gromningsmetoder som pedofiler använder sig av.
Näthatsbrott måste få en ökad prioritering inom polis- och rättsväsendet. Idag finns ingen särskild lagstiftning mot näthat och nätkränkningar. Behovet av lagstiftning är något som Datainspektionen har identifierat och som regeringen uppmanats att se över. I ljuset av de nätkränkningar som skett på sociala medier i närtid räcker inte dagens bestämmelser om förtal för att få bukt med problemen. Därför måste arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet stärkas. Brotten olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning förtydligas och anpassas till dagens situation. Straffet för gromning bör skärpas. Skyddet mot spridning av integritetskänsligt material som t.ex. hämndporr måste också stärkas.
.
|
Sofia Damm (KD) |
|