Regeringen föreslår att det ska bli dyrare att anställa äldre. Från nästa år avser regeringen att införa en särskild löneskatt för alla över 65 år.
Vi blir allt äldre och friskare och många vill därför jobba längre. Att fortsätta vara med och bidra, tjäna lite extra pengar eller för att vi helt enkelt trivs med vårt jobb är viktiga faktorer att ta tillvara. Ett fortsatt arbete kan förbättra livskvaliteten för många. Vi har dessutom en allt äldre befolkning där färre ska försörja allt fler. Ett längre arbetsliv behövs därför för att vi ska kunna finansiera välfärden på sikt. Men för att äldre ska kunna stanna kvar på arbetsmarknaden måste det också finnas arbetsgivare som är villiga att anställa och samhället se äldre människors kompetens. Politiken bör därför utformas så att personer som vill och kan jobba längre ges verktyg och möjlighet till det.
Alliansen har genomfört en rad reformer för att bättre ta tillvara den äldre arbetskraften. Vi har infört ett dubbelt jobbskatteavdrag för alla över 65 år och gjort det mer attraktivt att behålla och nyanställa äldre medarbetare. Bland annat har den särskilda löneskatten tagits bort. Och vi har sänkt arbetsgivaravgiften. Under 2014 gäller att för anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar arbetsgivare varken arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. För anställda som är födda 1938–1948 betalar arbetsgivare bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.
En studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar att det resulterat i att fler äldre fortsätter att arbeta efter 65. Dessa reformer, billigare att anställa äldre och ett högre jobbskatteavdrag, har lett till ökad sysselsättning med 1,5 procentenhet, året efter 65-årsdagen. Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler väljer att jobba längre är ett resultat av en aktiv jobbpolitik.
Att regeringen nu inför en höjd skatt för att anställa äldre, kommer leda till att efterfrågan på att anställa äldre kommer minska då det blir dyrare för företag. Arbetsmarknaden behöver anpassas för att ge fler möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen lite längre, inte tvärtom.
I en undersökning från AMF visar resultatet på att andelen pensionärer som hade velat jobba längre har ökat de senaste åren, från 16 procent 2010 till 19 procent i dag. I en enkät som Pensionsmyndigheten har genomfört i samarbete med Pensionsåldersutredningen, framgår att av ålderspensionärerna 61–70 år som inte arbetar skulle en femtedel egentligen vilja arbeta. Och ca 25–40 procent av pensionerna säger att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre varit mindre negativa. De få studier som finns om åldersdiskriminering visar på att diskriminering av äldre i arbetslivet är omfattande. Negativa fördomar och attityder motverkas rimligtvis bäst om fler äldre arbetar och därför behöver vi sänka trösklarna för dem som vill och kan fortsätta jobba.
Att i det här skedet straffbeskatta driftiga äldre och tvinga ut dem från arbetsmarknaden är fel väg att gå. Snarare behöver trösklarna sänkas ytterligare och för att göra gruppen äldre ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. Det gör vi bäst bland annat genom att hålla nere arbetsgivaravgifterna för att anställa äldre. Regeringen bör i enlighet med vadsom ovan anförs därför inte höja kostnaderna för att anställa äldre.
.
|
Tina Ghasemi (M) |
|