Fribeloppet är den maximala inkomsten av tjänst, näringsverksamhet eller kapital en student får ha per halvår utan att studiemedlet minskas. Om en student tjänar mer än fribeloppet minskas både studiemedlets bidragsdel och lånedel. Det kan finnas en poäng att behålla fribeloppet för bidragsdelen, men för själva lånedelen bör fribeloppet avskaffas.
Fribeloppet har höjts, vilket har varit ett välkommet förslag och en viktig signal till Sveriges studenter – slit och flit får inte straffas, utan bör snarare uppmuntras och belönas. Trots höjning av fribeloppet är det fortfarande inte särskilt svårt att slå i ”taket” för fribeloppet. Det gör att många studenter inte jobbar så mycket som de kanske skulle vilja och kunna. En del andra väljer att jobba svart för att inte riskera en minskning av studiemedlet. Hinder som straffar studenter som vill arbeta bör röjas. Taket i fribeloppet för lånedelen är ett sådant hinder. Därför bör inkomstprövningen av studiemedlets lånedel slopas.
Det finns flera olika skäl varför fribeloppet på lånedelen bör avskaffas. För det första är det viktigt att samhället sänder ut rätt signaler. De studenter som vill ta ett eget större ansvar för sin försörjning ska inte straffas. För det andra är det utifrån ett individperspektiv välkommet att studenter under sin studietid samlar på sig arbetslivserfarenhet och ökar sin anställningsbarhet. Och för det tredje finns det ett större samhällsperspektiv; fler skulle arbeta, skatteintäkterna öka och svartjobben minska. Arbetslinjen bör gälla även Sveriges studenter och därför bör inkomstprövningen av studiemedlets lånedel slopas.
.
|
Tina Ghasemi (M) |
|