De företagare som väljer att driva restaurang tillhör de företagare som får bära de absolut tyngsta administrativa bördorna. Restaurangbranschen är en näring med kontinuerliga myndighetskontakter i form av exempelvis livsmedelstillsyn, byggnadstillstånd samt alkoholtillsyn. Förutom alla de myndighetskontroller som utförs i syfte att tillförsäkra restaurang- eller krogbesökaren hög säkerhet vad gäller hälsa och miljö samt garantera att skatter betalas och alkoholservering sköts enligt reglerna behöver restaurangägaren även inneha ett danstillstånd om det är så att människor kommer att röra sig till musik. Saknas detta danstillstånd är det ägarens ansvar att om dans uppstår sänka musiken samt tillse att dansen upphör. I annat fall kan krögaren dömas till böter eller fängelse.
Många av de regler som krögare måste följa har tillkommit för att skydda människors liv och hälsa. Att förhindra att dans uppstår på en krog kan dock inte tillhöra de bestämmelser vilka syftar till att skydda individers liv, hälsa och säkerhet.
När serveringstillstånd ges till en krog ska kommunen, som är tillståndsgivare och tillsynsansvarig, pröva risken för ljud- och bullerstörningar. Kommunen kan till detta foga krav på reglering av ljudnivå som inte får överskridas och vid fall av överträdelse även belägga serveringsstället med vite. På så sätt finns idag fullt legitima medel för myndigheterna att begränsa störningar i form av buller.
En modern och effektiv tillsynsverksamhet bör i normalfallet ske genom dialog med berörda näringsidkare. Kravet på danstillstånd för restauranger torde därmed vid en väl fungerande tillsynsverksamhet inte utgöra någon avgörande del av myndigheternas uppdrag då informationsupphämtande kan ske på andra sätt. Kravet på danstillstånd utgör därmed endast ett onödigt och föråldrat administrativt hinder för en näring som redan idag plågas av en tung byråkratisk börda.
.
|
Jan R Andersson (M) |
Finn Bengtsson (M) |