I mer än 20 år har kustkommunerna i Västerbotten och Västernorrland (Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik) äskat om en omdragning av E4 utan någon större framgång. Snart sagt samtliga län har i dag de stora Europavägarna dragna förbi städer och tätorter.
Det säger sig självt att också vägarna i norr måste anpassas till dagens förändrade villkor inom industri- och servicesektor. Idag har företagen i princip inga lager utan de flesta kör med långtradare genom landet med sina varor till och ifrån kunder och beställare. Detta skapar problem då en större väg, i det här fallet E4, går rakt igenom städerna. Det innebär köbildningar som betyder än mer farliga utsläpp. Det innebär att vägen skapar en barriär mellan stadsdelar och försvårar den ”interna trafiken”. Cyklister och gångtrafikanter har svårt att ta sig fram.
Det betyder också att städerna har svårt att utvecklas och bebyggas. Bostäder och fastigheter för näringslivet kan inte byggas intill Europavägen för att inte ytterligare belasta staden med höga halter av avgaser och partiklar genom att byggnader konserverar den dåliga luften.
Både Skellefteå och Umeå har idag åtgärdskrav på sig att förbättra luften i städerna. För allergiker börjar detta att tidvis vara ett stort problem.
Det är inte rimligt att denna del av Sverige inte ska ha lika bra kommunikationsvillkor som andra delar. Vi är två län med stor andel av Sveriges basindustri. Många, stora och tunga transporter används för att få ut produkter från gruvnäringen, stålindustrin, skogen och pappersindustrierna. Dessutom ska mycket material upp till dessa industrier.
Det är dags att också dessa två län ska ha ett modernt, väl fungerande vägnät som underlättar för människor, näringsliv och kommunerna att utvecklas och växa utan att det ska ske på bekostnad av befolkningens hälsa och miljö.
Därför bör regeringen uppdra åt Trafikverket att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att ge Norrlandskusten en Europaväg som motsvarar dagens krav och behov.
.
|
Katarina Köhler (S) |
Kristina Nilsson (S) |