Framtidens digitala verklighet ställer höga krav på infrastrukturen: allt mer av våra liv kommer att vara beroende av en väl fungerande uppkoppling. Såväl bostäder som arbetsplatser kommer att vara fullt beroende av uppkoppling för att fungera tillfredsställande – så är fallet de flesta gånger redan idag. Framtiden kommer att öka behovet av uppkoppling i takt med att arbetsplatser och hem digitaliseras och i takt med att gränsen mellan arbetsliv och fritid omdanas.
Uppkoppling behövs och kommer att behövas för människors förutsättningar att leva ett gott liv och för jobbskapande och företagande i hela landet. Ett starkt skäl för att bygga ut den digitala infrastrukturen och förbättra uppkopplingen är det faktum att mycket av samhällsservicen nu digitaliseras i rask takt. En tillförlitlig it-infrastruktur blir helt enkelt livsviktig när möjligheter att överföra och analysera information om en patients medicinska tillstånd, fysiska belägenhet och läkemedelsanvändning ökar.
Samtliga hushåll och fasta verksamhetsställen ska ha tillgång till bredband med snabb överföring av stora mängder information. Idag är 100 Mbit/s en rimlig definition av detta, men teknikutvecklingen går snabbt och vi bör vara beredda på att höja kapacitetskraven ytterligare i framtiden. Post- och telestyrelsen, PTS, ska ges i uppdrag att tillse att alla invånare i Sverige enkelt kan få bredband till fasta bostäder överallt i hela Sverige.
Idag saknas en plan för bredbandsstrategi i flera av landets kommuner. Sedan 2009 finns en nationell bredbandsstrategi som – helt riktigt – konstaterar att i framtiden krävs tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Men det räcker inte att konstatera detta; handling måste till för att nå målet. En utvärdering av bredbandsstrategin 2013 föreslog att en nationell byanätskarta upprättas.
För att få fart på den lokala utbyggnaden krävs att varje kommun i Sverige omfattas av en bredbandsstrategi, samt att dessa utvärderas och uppdateras. Ett avtal om en sådan utveckling bör tecknas med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Lokala bredbandsstrategier kan vara en förutsättning för stöd till infrastruktur och regional utveckling. För att nå målen borde staten, regioner och kommuner tillsammans investera i it-infrastruktur inom ramen för en gemensam överenskommelse. Stadsnäten runtom i Sverige bör ges en konkurrensneutral roll och möjlighet att verka utanför kommunens gräns, liknande det regelverk som t.ex. kommunala energibolag har att verka efter idag.
Den senaste bredbandskartläggning som PTS genomfört visar att ca 53 procent av alla hushåll och företag i Sverige har tillgång till bredband med en teoretisk hastighet om minst 100 Mbit/s. Takten behöver öka och staten ska ansvara tillsammans med regioner, kommuner och andra aktörer. PTS utvärdering visar också att bredbandstillgången på landsbygden faktiskt ser ut att förbättras något. Den enskilt viktigaste faktorn bakom det är dock utflyttning!
Bristande uppkoppling är inte bara ett landsbygdsproblem i första hand; en analys av uppgifter från svenska stadsnätsföreningen 2013 visar att endast sex kommuner i Sverige kan erbjuda snabbt bredband åt 75 procent eller fler av hushållen. I de allra flesta kommuner omfattas långt mindre än hälften av hushållen av en uppkoppling till snabbt bredband. Många relativt resursstarka kommuner har valt att eftersätta investeringar, medan många kommuner med lägre genomsnittliga inkomster bland invånarna har kommit långt.
Kommuner har olika förutsättningar, men tillgången till snabbt bredband för alla handlar om politiska prioriteringar.
.
|
Monica Green (S) |
|