För att vi ska klara framtidens välfärd krävs tillväxt och att fler kommer i arbete. Här spelar de små och medelstora företagen en avgörande roll.
Om det verkar det råda politisk konsensus, åtminstone om man ser till retoriken. Samtliga riksdagspartier säger sig på ett eller annat sätt vilja underlätta för de mindre företagen så att de kan växa. Det privata näringslivet är själva förutsättningen för vår offentligt finansierade välfärd.
År 2013 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, 1 041 057 företag registrerade i Sverige i juridisk form bestående av aktiebolag, handels- eller kommanditbolag, enskilda firmor samt fysiska personer exklusive offentliga branscher som försvaret och offentlig förvaltning. Av dessa hade 73,9 procent (769 414) inga anställda medan 25,5 procent (265 693) hade 1 till 49 anställda. Detta innebär att 99,4 procent av alla företag kan räknas som småföretag (Ekonomifakta). Man kan alltså konstatera att nästan hela det svenska företagandet består av små företag.
En ständigt återkommande fråga under senare år handlar om företagarnas sjukvillkor. För att underlätta för småföretagare och göra deras anställningstrygghet mer lik anställdas villkor finns det anledning att se över reglerna kring bland annat den sjuklönegrundande inkomsten.
När det handlar om möjligheten att ta ut lön gör dagens lagstiftning skillnad på vilken bolagsform som företaget har. Reglerna för enskild firma, handels- eller kommanditbolag säger att företagaren får räkna på nettointäkten under de första åren. Utifrån den beräknar sedan Försäkringskassan sjukpenningen. De som startar firma i denna bolagsform har rätt till ett uppbyggnadsskede på ett par år.
Aktiebolagen som står för ungefär 90 procent av omsättningen på området näringsverksamhet omfattas däremot av helt andra regler. I aktiebolagen betraktas ägaren som anställd i bolaget och har därför en karenstid på 14 dagar. Under denna period får företagaren betala sjuklön till sig själv.
Det rimliga torde vara att ha samma regler för alla som driver företag, oavsett företagsform. Som regelverket nu är skrivet kan en sjukdom helt spoliera uppbyggnaden av ett företag.
Det är problematiskt att inte de små företagen i större utsträckning växer. En viktig orsak är att lagstiftningen gynnar anställda och gynnar de större företagen mer än de små företagen.
Om vi vill underlätta så att mer än 0,6 procent av företagen växer sig större än 49 anställda finns det därför anledning att se över regelverket så att företagares och anställdas villkor blir mer lika och att bolagsformen inte ska avgöra ersättningsnivåerna.
.
|
Johan Hultberg (M) |
|