Av hänsyn till Turkiet och Iran har de irakiska kurderna inte talat särskilt mycket om totalt självstyre. De kurddominerade områdena i irakiska Kurdistan har dock i mångt och mycket sedan 1992 haft ett eget parlament med flera fria val. De irakiska kurderna skiljer ut sig från kurder i andra länder då de har haft kurdiskspråkiga skolor, egna militära styrkor och andra nationella rättigheter som kurder i grannländerna saknat. Sedan Saddam Husseins fall har irakiska Kurdistan fått ännu mer självständighet och har av många klassats som Iraks lugna del med en god ekonomisk utveckling och förhållandevis mycket fred. Den kurdiska regionalregeringen har utrikespolitiskt sett hållit en hög profil och den kurdiska presidenten Massoud Barzani har mottagits som statschef i Washington. Grannlandet Turkiet har lyckats odla goda kontakter med den regionala regeringen, vilket i sig har hjälpt till i den ekonomiska utvecklingen och kunnat skapa hopp om en fredlig lösning i konflikten mellan upproriska kurder i Turkiet och den turkiska staten.
Ingen har kunnat undgå de fruktansvärda händelserna i Irak och Syrien. Daesh (Islamiska staten) har spridit skräck i hela världen och i Irak har irakiska armén i många fall övergett sina posteringar i de norra delarna av landet. Hela paragraf 140-området som den kurdiska regionala regeringen gör anspråk på har i stor utsträckning tagits över av dess säkerhetsstyrkor peshmerga. Detta visar tydligt den regionala regeringens förmåga till självstyre i sin region.
Redan då Irak som nation skapades på 1920-talet var landet splittrat och kurderna önskade självständighet. Idag är inte steget till självständighet för Kurdistanregionen särskilt stort. Utöver kontroll över säkerheten i området eller faktumet att de har ett väluppbyggt parlament med flertalet olika politiska partier, finns även en stor potential med framtida exportmöjligheter. Utrikes- och säkerhetspolitiken är förhållandevis västorienterad och pragmatisk. Idag har Sverige goda diplomatiska förbindelser med den regionala regeringen, och de skulle kunna fungera som ett föredöme genom sin acceptans för minoriteter samt demokratiska och pragmatiska synsätt. Om Kurdistanregionen väljer att utropa självständighet efter en folkomröstning bör Sverige erkänna beslutet under förutsättning att de står upp för en autonom region för kristna i Irak och dessutom kan garantera andra minoriteters säkerhet och rättigheter.
.
|
Markus Wiechel (SD) |
|