Våra husdjur räknas idag som vår egendom och inte som enskilda individer, vilket kan vara ett skäl till att det inte heller finns någon djurbalk i den svenska lagstiftningen. En sådan skulle enkelt skydda dem från brott. Djuren skyddas idag främst genom bestämmelser i vår internationellt sett mycket bra djurskyddslag, som dock enbart är en ramlag, samt genom bestämmelsen om djurplågeri i brottsbalken.
En djurbalk skulle göra det tydligare att se djur också som enskilda varelser, och inte bara som egendom om det rör sig om boskap eller husdjur. Djurägarna får således också en möjlighet att se exakt vilka förpliktelser de har gentemot sina djur, och jägare eller andra vilka förpliktelser de har gentemot våra vilda djur.
En särskild djurskyddspolis finns redan i Stockholms läns polisdistrikt, men genom att införa en särskild nationell djurskyddspolis kan respekten för djurens rättigheter bli allt bättre. Djurskyddspolisen i Stockholm arbetar för närvarande ”mot djurplågeri och djurskyddsbrott med målet att utveckla det förebyggande arbetet, öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av brott mot djur”. Denna satsning har visat sig kraftigt öka antalet utredda anmälningar, vilket borde vara en tydlig signal att införa en nationell djurskyddspolis.
Om en nationell djurskyddsgrupp får ett samordnande ansvar för denna typ av verksamhet i landet skapas en mer effektiv och rättssäker hantering även på lokal nivå. Djurskyddsgruppen ansvarar för att polisen effektivt ska driva in de höga kostnader som myndigheten har för uppstallning av omhändertagna djur. Den nationella djurskyddsgruppen ansvarar således också för metodutveckling och utbildning inom djurskyddsområdet, vilket är ett mycket viktigt komplement inom det polisiära arbetet. De lokala polisdistrikten ansvarar sedan för att utreda djurskyddsbrotten. Djurskyddspolisen kan således också arbeta förebyggande genom att tillrättavisa djurägare innan det gått för långt för att förhindra att djur far illa. Förebyggande arbete kan även inkludera ökad samverkan mellan polisorganisationen och länsstyrelsen, frivilligorganisationer eller djursjukhus. Genom dessa samarbeten kan polisen tidigt få reda på om det finns risk för att djur far illa.
.
|
Markus Wiechel (SD) |
|