Efter maktskiftet 2006 riktade den tidigare regeringen närmast systematiskt in sig på en försvagning av förutsättningarna för arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket nedrustades. Arbetslivsinstitutet lades ned helt och hållet. En så kallad rehabiliteringskedja infördes i sjukförsäkringen, dock utan krav på arbetsgivare vad gäller rehabiliterande åtgärder, än mindre av sanktioner mot arbetsgivare som försummar rehabiliteringsarbetet.
Antalet arbetstagare som har tillgång till företagshälsovård har dessutom minskat kraftigt. Från att i slutet på 80-talet legat på 86 procent är siffran nu nere under 65 procent.
I inget annat jämförbart europeiskt land kommer arbetsgivarna så lindrigt undan som i Sverige, när det gäller att ta ansvar för återgång i arbete för dem som drabbats av ohälsa (se ISF:s rapport S 2010:04). Sedan 2006, när Alliansen tillträdde, har arbetsgivarna dessutom steg för steg ytterligare avlövats på ansvar.
Den tidigare regeringen skar dessutom ned kraftigt på Arbetsmiljöverkets resurser. Sedan 2006 har antalet arbetsmiljöinspektörer minskat från 389 personer till dagens 251.
Utökade resurser och en tydligare roll för företagshälsovården i såväl förebyggande arbete som i rehabiliteringsarbete kan medverka till förbättrad arbetssituation för arbetstagare. Det tål också påpeka att en fungerande företagshälsovård är en resurs också för arbetsgivare som vill arbeta seriöst med såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser när de behövs. Företagshälsovården ska ha kompetens att identifiera och belysa sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa där främsta uppgiften är att arbeta förebyggande.
Det är hög tid att återuppbygga en bra kvalitetssäkrad företagshälsovård som finns nära arbetsplatserna.
.
|
Björn Wiechel (S) |
Katarina Köhler (S) |