Integration är komplext och kräver insatser för arbete, trygghet och minskad brottslighet.
Samhället ska ha samma syn både på nya och gamla svenskar och ska ställa samma krav och ha samma förväntningar på alla oavsett bakgrund. Vi ska utgå ifrån att den som kommer ny till ett samhälle vill skapa sig ett eget liv med ett nytt språk och ett arbete på en ny arbetsmarknad. Vi ska göra klart att integration även är individens, civilsamhällets och näringslivets sak att hantera, såväl var och en för sig som gemensamt. Integration är inte bara upp till ”samhället”.
Idag ger svenskt medborgarskap rättigheter, exempelvis rätt att bo och arbeta i Sverige, rösta i riksdagsval och söka jobb som polis eller domare. Men ett medborgarskap bör också innebära skyldigheter. Detta kräver att medborgarskapet uppgraderas för att främja nya svenskars integration.
Uppgraderingen ska ske genom att medborgarskapet bara kan innehas efter genomfört språktest och en medborgarutbildning. I de flesta västländer måste den som ansöker om medborgarskap inneha grundläggande kunskaper i landets språk. Fram till 1980-talets början gällde en sådan regel, men därefter föll den ur bruk. Det bör åter införas i Sverige.
Utgångspunkten ska vara att det ska räcka med kunskaper i grundläggande svenska. Dessutom bör nyanlända delta i en utbildning om hur det svenska samhället fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter man har. Den som ska bli svensk medborgare ska ha deltagit i denna utbildning.
.
|
Torkild Strandberg (FP) |
|