Regeringen införde 2007 jobb- och utvecklingsgarantin, dit Arbetsförmedlingen hänvisar personer som förbrukat sin arbetslöshetsersättning eller varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i minst 18 månader. Efter den inledande faserna hänvisas den arbetslöse efter 450 dagar till fas 3, som innefattar sysselsättning hos anordnare. Arbetsuppgifterna ska bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras eller är kvalitetshöjande. Anordningen sker hos privata eller offentliga arbetsgivare, sociala företag och ideella organisationer. Idag är antalet deltagare i fas 3 omkring 35 000, varmed åtgärden är en av de största arbetsgivarna i landet.
Sedan de första arbetslösa började anvisas till fas 3 har kritiken mot programmet varit hård. De arbetslösa får minimal ekonomisk ersättning och är beroende av försörjningsstöd för sin överlevnad. Åtgärden har lett till jobb eller studier endast för få deltagare. Fas 3 tränger undan ordinarie arbeten, men också andra subventionerade anställningar som är bättre för den arbetslöse, men inte ger arbetsgivaren lika generös ersättning. Utformningen av programmet och otillräckliga kontroller har gjort statsbidragen i fas 3 till en guldgruva hos oseriösa anordnare.
Nu måste fas 3 och övriga delar i jobb- och utvecklingsgarantin ersättas med åtgärder som är mer anpassade efter individens behov, vare sig det handlar om utbildning eller arbetspraktik. Rätt person ska hamna i rätt program utifrån sina förutsättningar. Deltagare som befinner sig i fas 3 bör beredas plats inom andra arbetsmarknadspolitiska program. Lönebidrag och särskilt anställningsstöd är exempel på åtgärder som ger ett bra stöd åt personer med långa arbetslöshetstider. Även möjligheten till subventionerad sysselsättning inom offentligt finansierad verksamhet borde återinföras. Dessa bör vara inriktade mot att förbättra offentlig service, men framför allt att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för personer som varit arbetslösa under minst två år.
Fas 3 är ekonomiskt oansvarigt och ett slöseri med människors tid och handlingskraft. Det finns meningsfulla uppgifter i välfärden och i den ideella sektorn som behöver utföras och som skapar värde i samhället. Det är dags att avveckla fas 3.
.
|
Jennie Nilsson (S) |
|