Polisen bör prioritera att arbeta med ungdomar när det gäller narkotika. Vid varje ingripande ska kommunens socialtjänst kopplas in. Ett växande problem bland unga är de syntetiska drogerna. De är kemiskt framställda preparat som liknar narkotika i struktur och effekt, men inte är helt lika och är därför ”lagliga” fram tills att de klassas.
Det nuvarande systemet för narkotikaklassning håller inte jämna steg med utvecklingen utan är för långsamt. Här behövs såväl resursförstärkningar som en förstärkt organisation. Sverige saknar inte expertis på detta område utan det gäller att hitta former för hur den kompetens som finns kan arbeta effektivare med denna viktiga uppgift.
Narkotikastrafflagen bör därför ändras för att utgå från preparatens farlighet gällande psykiska och fysiska effekter. En sådan ändring kräver dock noggrant övervägd lagstiftning som bygger på rättssäkerhet och effektivitet.
Under tiden är det angeläget att processen för narkotikaklassning hos ansvariga myndigheter, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten, kan påskyndas.
Därför bör ett snabbspår för narkotikaklassning enligt nu gällande regler införas. Ett sådant system finns i USA (”emergency scheduling”). Det betyder att ansvarig myndighet kan ställa en drog under tidsbegränsad kontroll i väntan på narkotikaklassning.
Regeringen bör därför snabbutreda hur ansvariga myndigheter kan bli effektivare i arbetet att narkotikaklassa nya psykoaktiva substanser. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny lagstiftning gällande klassning av narkotiska preparat. I uppdraget bör ingå att se över möjligheterna till så kallad familjeklassning.
.
|
Torkild Strandberg (FP) |
|