Bluffakturor är ett stort och ökande problem för företag och privatpersoner idag. Särskilt småföretagare är en utsatt grupp. De får falska fakturor för tjänster som de inte har beställt eller fakturor som ser ut som erbjudanden. Bakom detta finns företag med oseriösa och vilseledande försäljningsmetoder eller erbjudanden som uppfattas vara gratis.
För tio år sedan var detta ett okänt problem, men har på senare tid vuxit explosionsartat. Ett stort antal bluffakturor polisanmäls, men mörkertalet är stort, eftersom många betalar fakturan för att slippa betalningsanmärkningar.
Då seriösa inkassobolag inte vill samarbeta med blufföretag, har det uppstått ett antal oseriösa inkassobolag. Ibland ägs de av bedragarna själva. De överlåter fordran till sina egna så kallade factoringbolag, som kan fortsätta att kräva betalning med hänvisning till att de har köpt fordran utan att känna till bakgrunden till det. Företag som krävs på betalning för tjänster de inte fått eller velat ha är rättslösa när ansvaret bollas mellan olika instanser. En del av inkassobolagen som ägnar åt sig åt bluffakturor har inkassotillstånd från Datainspektionen.
Denna grova ekonomiska brottslighet omsätter miljardbelopp och drabbar tusentals personer årligen. Därför är det angeläget att stärka skyddet för dem. Frågan har diskuterats hos olika myndigheter och mellan kreditupplysningsföretag och företagarnas egna organisationer. Branschen har inrättat Varningslistan, vilket är bra. Men det krävs också åtgärder från samhällets sida för att komma åt problemet.
Det krävs många olika åtgärder för att komma åt bluffakturor. Det handlar till exempel om ändringar i lagar om avtalsrätt, möjlighet att införa en ångerrätt också för företagare samt ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning mellan näringsidkare. Även möjligheten för företag att ansluta sig till Nix-Telefon borde ses över.
Det är angeläget att regeringen tar ett helhetsgrepp över problemet så att bluffakturorna kan stoppas.
.
|
Hans Hoff (S) |
|