Sverige och EU har sedan ett par år tillbaka antagit en mer mjukare hållning till militärregimen i Burma/Myanmar. En viktig orsak är att nobelpristagaren och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi dels släpptes från sin husarrest i slutet av 2010 men också att hon tilläts ställa upp i ett kompletteringsval våren 2012 till ett antal platser i parlamentet. Det finns flera delar i demokratiseringsprocessen i Burma som dessvärre stått stilla sedan dess. Hanteringen av och regimens oförmåga att säkra minoriteternas skydd är ett sådant. En annan är bristen på respekt för religiösa minoriteter som Rohingyas – ett folk som trakasseras och förföljs utan att regeringen agerar.
För Aung San Suu Kyis del är läget oklart. Regeringen har ännu inte accepterat ändringar i konstitutionen som tillåter NLD:s ledare att ställa upp i det kommande presidentvalet 2015. Riksdagen bör mot bakgrund av det osäkra läget i Burma tillkännage som sin mening för regeringen att Sverige fortsatt bör inta en mycket kritisk hållning till militärregimen i Burma. De demokratiska reformer som aviserats har ännu inte levererats fullt ut och situationen för landets oppositionsledare är fortfarande oklart. Innan Sverige och EU fortsätter släppa på sanktioner, upprätta fler handelsförbindelser etc måste en ny bedömning göras av demokratiseringsprocessen i landet. Riksdagen bör tillkännage detta som sin mening till Sveriges regering inför kommande utrikespolitiska ställningstaganden.
.
|
Roger Haddad (FP) |
|