Arbetsförmedlingen ska bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft samt verka för att öka sökintensiteten hos arbetssökande.
För att bidra till en effektiv matchning är det viktigt att Arbetsförmedlingen fungerar som en effektiv informationskanal mellan arbetsgivare och arbetssökande. En viktig del av Arbetsförmedlingens ansvar är att svara för att information avseende utbud och efterfrågan på kompetens förmedlas till arbetssökande, arbetsgivare och andra aktörer som jobbar med kompetensförsörjning.
Vidare ska Arbetsförmedlingens uppgift vara att ta bort obalansen mellan arbetssökandes kvalifikationer och arbetsgivarens krav vara en av Arbetsförmedlingens huvuduppgifter.
Under den tidigare borgerliga regeringens ledning utvecklades dock Arbetsförmedlingen från att vara en förmedling av arbeten till att mer bli en övervakande förmedling av de arbetssökande. Det har medfört att Arbetsförmedlingen bland annat har överhopats av byråkratiskt arbete.
Arbetssökande ska varje månad redovisa de aktiviteter denne gjort för att få ett arbete. Om den arbetssökande inte gör ”tillräckligt” kan det bli en prickning och på sikt avstängning från a-kassan. Det här är rättsosäkert då det inte anges någon nedre gräns för hur många jobb som ska sökas. Bedömer handläggaren att det inte räcker behöver denne inte motivera sitt beslut mer än att det inte är tillräckligt.
Stora resurser läggs ner på att bedöma alla sökandes resultat av antal sökta jobb. Till detta ska läggas att många arbetsgivare får en ökad arbetsbörda att behandla alla ansökningarna vilket kräver stora resurser. Detta har till följd blivit att man till viss del undviker att anmäla lediga jobb till Arbetsförmedlingen utan man väljer att gå andra vägar.
Det har även skapat en oro bland de arbetssökande eftersom frågan om ”hur många jobb måste jag söka” och där finns inget enkelt svar utan det ska bedömas utifrån ett flertal kriterier. Dessa har kanske inte alltid varit glasklara eftersom det många gånger har uppstått missförstånd om vem som tar beslutet om sanktionen.
Resultatet blir att arbetsförmedlarna, som redan innan inte hann med att hjälpa de arbetssökande, fått ännu mindre tid till det.
Det finns därför skäl för regeringen att se över hur Arbetsförmedlingens uppdrag är utformat. Likaså är det viktigt att det i Arbetsförmedlingens direktiv tydligt framgår att resurser ska avsättas för att hjälpa de arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden.
.
|
Christer Engelhardt (S) |
|