Bolånemarknaden utgör en viktig del av den svenska ekonomin och en stor del av bankernas balansräkningar. Riskerna med prisutveckling på bostäder, vilket leder till skulduppbyggnad för hushåll, har fått allt större uppmärksamhet den senaste tiden. Efterfrågan på bostäder är hög, i synnerhet i storstadsregionerna. Produktionen av nya bostäder har ökat de senaste åren men produktionstempot hinner inte ikapp den kraftiga efterfrågan vilket har resulterat i onormala tillgångspriser för en sund marknad.
Alliansregeringen och svenska Riksbanken har på senare tid oroats över hushållens kraftiga skulduppbyggnad. Därför har amorteringskrav införts samt krav på egen kapitalinsats över 75 procents belåning, baserat på bostadens aktuella marknadsvärde.
Det finns dock en osäkerhet huruvida amorteringskravet fullt ut efterlevs av de hushåll som är i behov av att trappa ner sin skuldbörda.
Med dagens utveckling på bostadsmarknaden kommer det att ta tid innan balansen har återställts mellan utbud och efterfrågan. Emellertid förstärker den starka trenden på ökade tillgångspriser en oro om fortsatt skulduppbyggnad och risk för de svenska hushållen. Det är min bedömning att det är en fråga om när och inte om konjunkturen kommer att vända nedåt och att riskerna då kommer att drabba många och hårt.
För att undvika en sådan utveckling som oftast förknippas med personliga tragedier bör ett arbete igångsättas för att hantera problematiken. Dess syfte skall vara att se över kronnivån på räntesubsidier liksom procenten som styr dessa. På detta sätt signaleras till hushållen att skulderna bör amorteras och till marknaden att prisrallyt på tillgångarna är osund och skapar stora framtida risker.
Inom ramen för ovanstående resonemang och anförda motiv uppmanas regeringen att se över räntesubsidierna i samband med privatupplåning.
.
|
Sotiris Delis (M) |
|