Genom nollvisionen har vi i Sverige markerat våra höga ambitioner för trafiksäkerheten på våra vägar. Både fordonen och vägarna har blivit säkrare. Idag är de främsta riskfaktorerna att förarna har för liten körvana, ouppmärksamhet, trötthet samt påverkan av alkohol.
Den genomsnittligt låga körvanan avspeglar sig också hos polisstudenter. Statistik ger för handen att 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som antas till polisutbildningen har kört mindre än 100 mil. 46 procent av kvinnorna och 21 procent av männen har kört mindre än 500 mil. Det innebär en väldigt begränsad körvana hos stora delar av poliseleverna, vilket i sin tur kräver en förarutbildning som ser annorlunda ut än den gör idag.
Varje år inträffar i genomsnitt 200 trafikolyckor där poliser är inblandade. Det är oacceptabelt höga siffror som måste tas på allvar. Trafikforskaren Jörgen Lundälv menar att huvudförklaringarna till de många problemen är en föråldrad förarutbildning, allt snabbare bilar och nyutbildade poliser med allt mindre körvana.
Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har inte blivit lika drabbade av uppmärksammade trafikolyckor och skadade utryckningsfordon som polisen. Men även där inträffar olyckor som i många fall hade kunnat förebyggas om förarna hade mer körvana och bättre, särskilt anpassad, förarutbildning.
För att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik krävs, i enlighet med ett EU-direktiv, särskild utbildning och yrkeskompetensbevis. Motsvarande krav finns inte för att få framföra ett utryckningsfordon, trots att det inte sällan handlar om stressade situationer och höga hastigheter. Införandet av ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon bör därför utredas.
Trafikcenter i Kumla är norra Europas största anläggning för trafikutbildning. Där utbildas bland annat bussförare och förare av tung lastbil enligt EU:s krav om särskilt yrkeskompetensbevis. Centret har också, i samarbete med polis, ambulans och räddningstjänst, utarbetat ett utbildningsprogram för så kallade blåljusförare.
Programmet är anpassat till förarnas behov för att höja kompetensen för dem så att den motsvarar det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis för buss och tung lastbil.
Med den samlade erfarenhet som finns hos Trafikcenter i Kumla vore det en fördel att uppdra till dem att ta fram ett nationellt utbildningskoncept kopplat till ett yrkeskompetensbevis. Då skulle ytterligare investeringar kunna göras för att befästa Trafikcenter som norra Europas största och bästa anläggning för specialiserad högkvalitativ trafikutbildning, något som inte minst gagnar säkerhet på våra vägar under blåljusmyndigheternas tjänsteutövning.
Justitieministern har tidigare, när problemet påpekats, hänvisat till att det åligger varje polismyndighet att fortbilda sin personal. Då polisen från och med den 1 januari 2015 kommer att bilda en gemensam myndighet för hela landet, organiserad i sju polisregioner, är det rimligt att snarast möjligt ta ett nationellt ansvar för en modern och förbättrad förarutbildning.
Det är hög tid att vi tar ett nationellt ansvar för att kompetenssäkra dessa förarutbildningar och ser över möjligheten att införa ett nationellt yrkeskompetensbevis för hela blåljussektorn – det vill säga polis, brandkår och ambulans. Ett certifikatsystem som garanterar en hög lägstanivå för alla som framför denna typ av speciell yrkestrafik. Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|