Travsporten är en av de största folksporterna tillsammans med fotbollen och ishockeyn. Travsporten är en stor och betydelsefull näring och sysselsätter många människor – cirka 28 000 – i vårt land. Travtävlingar anordnas i hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder. Sverige är en av de tre ledande travsportnationerna i världen. Svensk travsport håller sedan länge världsklass där svenska hästar, ägare, tränare och uppfödare har haft och har stora framgångar utomlands och Sverige har en internationellt konkurrenskraftig elit med stark sportslig bredd. Då sporten av naturliga skäl till största delen är en verksamhet på landsbygden skapas också faktiska möjligheter att hålla det svenska jordbrukslandskapet öppet. Dessutom skapar sporten också både arbetstillfällen och meningsfull fritidssysselsättning. Styrkan i sporten är bredden och förankringen hos många utövare och intresserade. För staten innebär trav- och galoppsporten dessutom stora skatteintäkter via spelet hos ATG.
ATG omsätter idag över femton miljarder kronor. ATG:s omsättning betyder att hästsporten totalt fick cirka 1,6 miljarder kronor, men trots att spelutvecklingen varit god har situationen för travsportens aktiva länge varit och är fortfarande mycket tuff. Kostnaderna för att äga travhäst har ökat med 30 procent under 2000-talet. Hästägare, uppfödare, tränare och inte minst travbanor har ekonomiskt sett stora problem. Många uppfödare kan inte räkna med att försäljning av föl ger pengarna tillbaka, vilket resulterat i att många upphört eller starkt minskat sin hästuppfödning. Studier visar bland annat att antalet hästar i träning minskat med 14 procent, att antalet startande hästar minskat med 19 procent, att antalet lopp dragits ned med 9 procent, vilket motsvarar cirka 1 000 lopp. Skulle denna situation bli bestående så kommer svensk travsport att förlora sin internationella tätposition och det kommer även att medföra negativa konsekvenser för miljö, jordbruk och sysselsättning.
Sverige har fortfarande en dubbelt så hög totoskatt än de övriga nordiska länderna trots att regeringen (2008) sänkte totalisatorskatten på totonettot – det som är kvar sedan spelvinsterna betalats ut – från 36 till 35 procent.
För att näringen och sporten ska kunna utvecklas krävs det att de ekonomiska villkoren för arrangörerna och näringsidkarna förbättras. Därför bör totalisatorskatten sänkas samtidigt som fler åtgärder bör övervägas för att främja travsporten.
.
Krister Hammarbergh (M) |
|