Uppvärmning av våra hem slukar mycket el. År 2009 användes 34,2 TWh för uppvärmning och varmvatten i småhus enligt Energimyndigheten, och 14,4 TWh av det skedde genom direktverkande el. Bostäder och lokaler står för nästan 40 procent av energianvändningen i landet. Denna uppvärmning sker just när Sverige har störst behov av el. Därför måste elproducenter sätta igång reservkraftverk, ofta oljedrivna, eller importera elkraft för att klara efterfrågan. Ofta är det el som har producerats med hjälp av fossila bränslen, vilket ökar koldioxidutsläppen hos oss. Detta framstår som stort slöseri med resurser och är inte bra ur miljösynpunkt. Den gröna omställningen får inte stanna upp, utan vi måste ha mål, som leder till minskad elförbrukning.
2006 infördes ett statligt stöd för byte av direktverkande el till mer miljövänliga och energisnåla uppvärmningssystem, i syfte att minska Sveriges behov av el under perioder med hög belastning, exempelvis vid sträng kyla på vintern. Det handlade om byte till ett vattenburet system med fjärrvärme eller individuell uppvärmning med biobränsle, värmepump eller solvärme. Bara i Stockholms län ledde det till att inom några år byttes tusentals elradiatorer till vattenradiatorer, vilket betydde omfattande energibesparing.
Det är angeläget att riksdagen överväger möjligheterna att direktverkande el som uppvärmningsform för permanentbostäder ska upphöra senast år 2020.
.
|
Jasenko Omanovic (S) |
Kristina Nilsson (S) |