Kristdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik utgår från varje människas absoluta och okränkbara värde och att den som har störst behov ska ges företräde till hälso- och sjukvården. I regeringsställning har vi prioriterat insatser för de mest utsatta patienterna. Vi har genomfört historiska satsningar på psykiatrin, cancervården och vården av kroniskt sjuka. Vårdgarantin och kömiljarden har bidragit till kortare vårdköer. Vi satsar nu dubbelt så mycket på tandvården som 2006. Antalet apotek har ökat med 40 procent och öppettiderna har blivit bättre. Receptfria läkemedel går numera att köpa i vanliga affärer.
Våra initiativ verkar i riktning mot en bättre och mer tillgänglig och jämlik vård. Men vi är inte nöjda! Vården är inte jämlik och det finns fortsatta problem med överbeläggningar, brister i patientsäkerhet och vårdköer. Framtiden ställer sjukvården inför ytterligare utmaningar. Den blir alltmer högspecialiserad och högteknologisk, mer beroende av avancerad utrustning och specialistutbildad personal. 21 olika landsting med olika ekonomiska och demografiska förutsättningar har redan svårt, och får framöver ännu svårare, att leverera jämlik vård till hela befolkningen. Allt talar för att Sveriges nuvarande modell måste stöpas om för att möta morgondagens utmaningar.
Staten bör ges ett ökat ansvar för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet. Vi värnar patientens rätt till bra och jämlik vård, inte dagens sätt att organisera vården. Staten bör ta över ansvaret för sjukhusvården.
Den nationella vårdgarantin har varit starkt bidragande till att korta väntetider i vården. Den bör fortsätta att utvecklas. Vi anser att vårdgarantins nuvarande tidsgränser 0–7–90–90 i ett första steg ska ersättas av en yttre tidsgräns på 120 dagar som omfattar hela vårdkedjan, d.v.s. tiden från första kontakt, specialistbedömning, diagnos, provtagning, röntgen etc. till genomförd åtgärd. Vi vill också att landstingen inrättar en vårdplatsgaranti som ger varje patient rätt till vård på rätt klinik med rätt kompetens.
Väntetiderna inom cancervården är långa och det finns stora skillnader mellan landsting i överlevnad och tid till behandling för vissa cancerformer. Under perioden 2015–2018 vill vi satsa totalt två miljarder kronor på att förkorta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna.
Tandvårdsstödet har reformerats och blivit mer generöst. Fortfarande är kunskapen om förmånerna dock bristande hos många. Reformen bör utvecklas för att öka kunskapen om möjligheten till tandvårdsstöd. Beloppsgränser och regelverk bör också ses över. Allt för att fler ska kunna få del av tandvårdsstödet.
Vi vill fortsätta att korta väntetiderna till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.
Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat. Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi vill skärpa kraven ytterligare och införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.
.
|
Göran Hägglund (KD) |
|
|
Emma Henriksson (KD) |
Jakob Forssmed (KD) |
|
Mikael Oscarsson (KD) |
Caroline Szyber (KD) |
|
Annika Eclund (KD) |
|