Jobb och företag för ett starkare Sverige
Med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer. Det skapar också grunden för fler jobb i offentlig sektor. Det var därför alliansregeringen gjorde det mer lönsamt att driva företag och minskade krångel för företagare och entreprenörer. Jobben blir fler när fler människor vill och kan arbeta, när fler företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa.
Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. På så sätt skapar vi förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Vår politik har varit framgångsrik. Jämfört med 2006 har mer än 340 000 fler personer ett jobb att gå till. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006. Andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har minskat. Sysselsättningen bland utrikes födda och bland kvinnor har ökat. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Utmaningarna är dock alltjämt stora.
Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap.
Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Därför måste vi användas oss av de resurser vi har på ett bättre sätt.
Kreativa näringar skapar framtidens jobb
De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter idag fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Det handlar om allt ifrån arkitektur, dataspel, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, bibliotek, museum, kulturarv, media, musik, reklam till trycka medier. Det är dessutom framtidssektorer som spås växa ytterligare de kommande åren.
Sverige har klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta jämförbara länder. Vi har bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, vår skuldsättning är låg och långtidsarbetslösheten är bland den lägsta i Europa. En huvuduppgift för vår ekonomiska politik är därför att fortsätta stärka förutsättningarna för att nya jobb ska växa fram. Det är därför nu dags att ta nästa steg.
I detta arbete är inte minst de kreativa näringarna av stor betydelse. Totalt omsätter kreativa näringar cirka 285 miljarder kronor per år och stod 2010 för drygt 3 procent av BNP. Hela 117 000 företag är verksamma inom området och antalet företag ökade dessutom med i genomsnitt drygt 5 procent per år mellan 2008 och 2010 (Volante 2012).
Sverige betraktas idag som ett av världens mest kreativa länder, i vissa mätningar det mest kreativa. Orsaker som ofta nämns är öppenhet och tolerans. Detta är viktiga värden i sig, men forskning visar dessutom att de är avgörande för länders förmåga till ekonomiska framsteg.
Alliansregeringen har genomfört flera reformer som på olika sätt gynnar de kreativa näringarna. En särskild handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna har tagits fram. Det nyligen införda investeraravdraget underlättar tillgång till kapital i tidiga skeden. Genom arbetskraftsinvandringen har det blivit lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU. De halverade arbetsgivaravgifterna har gjort det billigare att ge unga kreativa människor jobb.
Kulturella och kreativa näringar skapar varumärken för Sverige. ABBA, Robyn och Astrid Lindgren är några exempel på detta. Staten bör, bland annat via Business Sweden, i ännu högre utsträckning se på näringen som en viktig exportmöjlighet som genererar jobb, skatteinkomster och skapar en positiv bild av landet Sverige.
För att långsiktigt säkerställa branschen utveckling, och inte minst den svenska musikindustrin, måste upphovsmäns rätt till ersättning värnas oavsett det sätt deras verk förmedlas på. Teknikneutralitet är i detta sammanhang en självklarhet.
Stor exportpotential
Den inhemska marknaden för såväl musik, mode och dataspel är liten. Därför har de kreativa näringarna varit prioriterade i Sveriges export- och handelspolitik.
Bland annat genom kommunikationsstrategin SymbioCreate, och den så kallade Främjarkalendern som är ett initiativ för att främja exporten av de kreativa näringarna.
SymbioCreate
För att underlätta exporten av kreativa näringar används kommunikationskonceptet SymbioCreate. Det är en gemensam plattform med idéer, verktyg och goda exempel. Syftet är att samla svenska resurser för att maximera möjligheterna till ökad export för kulturella och kreativa näringar.
Främjarkalendern
Alliansregeringen tog initiativ till Främjandekalendern. Syftet är att, via utlandsmyndigheterna, marknadsföra sju kreativa näringar – musik, film, gaming, marknadskommunikation, mode, design och litteratur. Varje näring lyfts fram en månad i taget på ett rullande schema. Urvalet av branscher baseras på deras exportpotential. Det är en del av visionen att fördubbla exporten.
Nästa steg i utvecklingen av det kreativa Sverige
Förutsättningarna för entreprenörer och företagare inom kreativa näringar behöver stärkas ytterligare. Vi vill därför lyfta fram tre viktiga åtgärder för växande kreativa näringar och fler jobb.
Business Sweden bör ges ett fördjupat uppdrag att prioritera de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet.
De särskilda satsningarna inom ramen för den så kallade Främjarkalendern och
SymbioCreate-konceptet bör förlängas och förstärkas.
Almi bör ges i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas.
.
Catharina Elmsäter-Svärd (M) |
|
Hans Rothenberg (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Jörgen Warborn (M) |
Gunilla Nordgren (M) |
|