Cykeln som transportsätt har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren och en bidragande faktor är att allt fler intresserar sig för både miljö- och folkhälsofrågor. Cykeln har gått från att ha varit ett lekfullt färdmedel till att idag ses som ett självklart färdmedel. Detta ska givetvis tas tillvara på, både för den egna hälsan och för en hållbar stadsmiljö. Mycket kan vinnas genom att fortsätta förbättra förutsättningarna för att cykla istället för att köra bil. Vardagsmotionen ökar samtidigt som både miljön och framkomligheten gynnas.
För att fler ska välja cykeln är det viktigt att den ses som ett tryggt transportsätt. Detta är särskilt viktigt för barn och unga som i en allt större utsträckning är beroende av säkra cykelbanor. Enligt Statens folkhälsoinstitut visar resultat att det genom fysiska åtgärder går att öka viljan att ta cykeln framför bilen och att olycksriskerna samtidigt minskar.
På vissa ställen har vi väl utbyggda cykelbanor men på många andra ställen kan det vara trångt och cyklister får samsas med bussar och bilar. Trafikverket har kartlagt händelseförlopp och trafikmiljö i vägtrafikolyckor under åren 2006–2010. Resultatet visar att det årligen omkommer 20–30 cyklister i Sverige samtidigt som omkring 300–400 skadas svårt. Deras resultat visar att dödsolyckor i stor utsträckning sker i glesbygd och i kollision med motorfordon medan de allvarliga personskadeolyckorna sker i tätort. Trafikverket rapporterar att minst hälften av alla cykelolyckor beror på problem med cykelvägar. Halka och andra problem med underlaget är den vanligaste orsaken.
Genom ett aktivt arbete går det att skapa smarta lösningar som ökar både framkomligheten och säkerheten för cyklister. De stora cykelländerna Holland och Danmark är två exempel att följa och ta efter. Där har man under decennier byggt ut en väl fungerande och anpassad infrastruktur för cykeltrafiken. I Danmark har man exempelvis satsat på olika typer av varningsblinkningssystem med syfte att uppmärksamma fordon på cyklister. I farliga korsningar har man satt upp varningsskyltar som börjar blinka när en cyklist närmar sig.
I fyra olycksdrabbade korsningar i Köpenhamn har dioder byggts in i asfalten som börjar blinka när en cykel närmar sig. I Amsterdam har man löst de säkerhetsproblem som kan uppstå i närheten av rondeller. Istället för att cyklisterna trängs med bilisterna har särskilda cykelvägar byggts förbi rondellerna för att därigenom undvika kollisioner.
Det ska kännas roligt och tryggt att befinna sig ute på vägarna oavsett om man sitter framför ratten eller framför cykelstyret. Viktiga insatser har skett för att förbättra säkerheten, men i takt med att fler väljer cykeln kommer kraven på säkra cykelvägar att öka. Det är därför viktigt att fortsätta se över säkerheten för cyklister.
.
|
Johan Forssell (M) |
|