Alla vill medverka till att fler kommer i jobb. Oberoende vilket parti man tillhör är arbetslinjen en prioriterad fråga. Med andra ord gäller att undanröja hinder för att fler kan och vill arbeta. Ett hinder som måste förändras rör dem som fick en delvis sjukersättning (sjukpension) och sedan började arbeta på den tid som personen bedömdes ha en arbetsförmåga. Nu har jag stött på flera personer som hamnat i en situation som belyser hur fel lagstiftningen är idag.
Här är ett intressant och typiskt ärende. Det gäller en kvinna, 55 år, fick 1995 en fjärdedels sjukersättning (sjukpension). Hennes SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och årsinkomst var då 165 000 kr per år. Hon har sedan dess arbetat 75 procent, har vidareutbildat sig och lyckats förhandla upp lönen under sjukskrivningstiden. I dag beräknas hennes SGI på en lön på heltid till 400 000 kr och hon på sina 75 procent får hon då följaktligen 300 000 kr.
Från den 1 oktober i år, 2014, fick hon varaktig sjukersättning, trots att hon egentligen inte vill. Hon får då 121 000 kr brutto per år. Med andra ord räknas hennes sjukpenninggrundande inkomst på det som gällde 1995. Det påverkar inte bara sjukersättningen utan också ersättningen från AFA.
Det var som sagt 1995 fick kvinnan en fjärdedels sjukpension. Hösten 2010 fungerade det inte längre att arbeta och hon blev sjukskriven helt. Hon har deltagit i avstämningsmöten med läkare/Fk/arbetsgivare kontinuerligt, utretts, bedömts, arbetstränat, träffat olika specialister, gått/går i samtalsterapi, medicinerar mm.
Av ovanstående framgår att det inte är relevant att beräkna SGI och senare pension på en verklighet som var 1995. Detta visar på behovet av en lagändring i ärendet. Den resterande sjukersättningen, på 75 procent, måste beräknas på den årsinkomst hon har i dag d v s 300 000 kr. I annat fall motverkar vi ju att fler prövar att arbeta, komma ut på arbetsmarknaden och en egen försörjning.
.
|
Solveig Zander (C) |
|