Tillgången och närheten till en högskola eller ett universitet är av avgörande betydelse för bygder, orter och för regioners attraktivitet. Den högre utbildningen i samverkan med näringslivet och arbetsmarknaden blir en dynamisk tillväxtmotor. Det innebär en ökad tillgänglighet till högre utbildning i hela landet, inte minst då utbildningar utlokaliseras till flera orter i regionen. Ett lärosäte är dessutom det nav som utvecklar regionens och ortens ekonomi, stimulerar till ökat företagande, fler arbetstillfällen och därtill möjliggör rekrytering av kvalificerade och kompetenta medarbetare.
Dagens lärosäten finns, oavsett hemort, på en konkurrensutsatt global marknad. För att möta detta behöver högskolorna och universiteten vara handlingskraftiga och flexibla. Stiftelsehögskolor har tack vare sin självständighet och handlingsfrihet möjlighet att lättare anpassa sig till omvärlden och därmed vara ett konkurrenskraftigt alternativ, vilket är särskilt viktigt för lärosäten som finns utanför storstadsområdena.
Den nationella högskolan i Jönköpings län har stor betydelse för hela regionen. Högskolan drivs i stiftelseform och har dessutom en tydlig koppling mellan studier och det lokala näringslivet, inte minst via den fadderverksamhet som finns. 800 små- och medelstora företag finns i en pool som bidrar till att öppna dörrarna till arbetsmarknaden för studenterna.
Den samverkan som Högskolan i Jönköping har med näringslivet har inneburit att studenterna lättare kan etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier och få kvalificerade arbetsuppgifter. En tidig kontakt med blivande arbetsgivare är något som borde genomsyra fler högskolors och universitets arbetssätt, i hela landet. Samverkansmodellen som Högskolan i Jönköping använder sig av är därför en modell för andra högskolor att etablera och ta efter.
Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Annie Lööf (C) |
|