För att det ska byggas bostäder i Sverige krävs nästan uteslutande en detaljplan. I detaljplanen regleras till exempel användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelsen och byggnadsverk. Kommunen kan i detaljplanen också reglera utformningen av husen; färg, fasad med mera. Det är till exempel inte ovanligt att det i detaljplan regleras hur höga byggnaderna får vara, takvinklar, antalet lägenheter och utformning i övrigt.
Många aktörer i bygg- och bostadsbranschen framför ofta att detaljplanerna är för detaljerade och styrande vilket begränsar entreprenörernas handlingsfrihet och leder till ökade kostnader.
En detaljplan gäller under en i förväg utsatt genomförandetid. Den ska sättas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men den får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år, vilket följer av 4 kap. 21 § plan- och bygglagen. En detaljplan gäller även efter att genomförandetiden gått ut om den inte upphävts eller ändrats. Det är inte ett ovanligt problem att gamla och inaktuella detaljplaner försvårar eller omöjliggör att genomföra önskvärda förändringar.
Plangenomförandeutredningen (SOU 2013:34) föreslog att alla planbestämmelser skulle upphöra att gälla efter genomförandetidens utgång för att öka flexibiliteten. Vi anser att det är för långtgående. Det skulle i och för sig öka flexibiliteten men vissa planbestämmelser kan vara oerhört väsentliga från exempelvis säkerhets- eller miljösynpunkt. Däremot anser vi att planbestämmelser om utformning av husen inte bör gälla efter genomförandetidens utgång. De blir snabbt inaktuella. Genom att dessa upphör att gälla ökar flexibiliteten för såväl kommun som aktörer i branschen och man kan gå direkt på bygglov.
Vi anser att bestämmelserna i den detaljplan som avser utformning av byggnadsverk och tomter ska upphöra att gälla när detaljplanens genomförandetid löpt ut, förutsatt att bestämmelserna reglerar ett annat område än ett sådant område som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Riksdagen bör därför lagstifta i enlighet med det som anförts i motionen senast den 1 juli 2015.
.
|
Caroline Szyber (KD) |
|
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Ola Johansson (C) |
|
Robert Hannah (FP) |
|