Klimat- och miljöhänsyn bör vara det överordnade perspektivet vid val av färdsätt såväl för de inrikes som utrikes resor som genomförs av riksdagens ledamöter och personal.
Klimatet är vår generations ödesfråga. Den rapport från FN:s klimatpanel som blev offentlig 2014 understryker allvaret i den förändring som pågår och riskerna som uppstår om inte trenden av de ständigt ökande växthusgaserna kan brytas. Alla ansträngningar bör vidtas och då är det rimligt att riksdagen föregår med ett gott exempel. Därför bör resepolicyn förändras. Tåg bör väljas som ett förstahandsalternativ vid längre resor. Regional kollektivtrafik och cykel bör i görligaste mån väljas framför bil.
Många kommunala, statliga och andra samhälleliga institutioner har redan miljöanpassade resepolicyer. I dessa organisationer är det oftast tåg som gäller på resor under 50–60 mil. Trots allt snack om att företagen måste vara aktiva aktörer när samhället ska klimatanpassas så lyser de flesta privata företag med sin frånvaro. Undantag finns dock. På Folksams hemsida står det tydligt och klart att resepolicyn ställer krav på vilka färdmedel som ska användas på olika sträckor. Exempelvis så gäller tåg och inte flyg eller bil på vissa rutter till exempel Stockholm–Göteborg.
Med en ökad efterfrågan på energieffektiva färdsätt växer underlaget för desamma. Sannolikt skulle en konsekvent klimatprioritering kunna ge den ökade beläggning av nattågen som SJ önskar för att långsiktigt säkra nattågstrafiken mellan Skåne och Stockholm. Riksdagsledamöterna kan inte förvänta sig att företag och enskilda ska visa respekt för beslutade klimatmål om inte beslutsfattarna drar sitt strå till stacken. Om fler företag vågade ta steget och skriva in i sina resepolicys att persontransporter mellan rikets två största städer självklart ska ske med tåg, då behöver vi inte vänta fem år på att Miljöpartiets förslag ska bli verklighet.
Efter att X2000 introducerats på sträckan Stockholm–Göteborg ökade tågets markandsandel från 40 till 60 % av den totala tåg–flyg-marknaden. Den tidigare nedåtgående trenden bröts. Den viktigaste orsaken till detta är att restiden minskade från 4 till 3 timmar. Tåget får en marknadsandel på 50 % redan när restiden är 3,5 timmar. Det beror på att tåget är bekvämare och man får en ostörd resa för att arbeta eller göra något annat jämfört med flyget där resan styckas upp i flera moment. Både för anställda och arbetsgivare är detta ett väsentligt argument. Med fungerande internetuppkoppling kan mycket arbete utföras på tågresan mellan Stockholm och Göteborg. Även pris, turtäthet m.m. kan påverka men restiden är den klart avgörande faktorn. Tåget skulle kunna ersätta flyget i större utsträckning om restiden kunde minskas ytterligare.
På så sätt kan även ambitionen att minska Sveriges fossilberoende bli lättare att realisera. Riksdagen bör själv göra den förändring vi vill att andra ska genomgå så att våra barn och barnbarn förstår att vi med våra beslut och handlingar tar ansvar för deras framtid.
.
|
Karin Svensson Smith (MP) |
|