Motion till riksdagen
2014/15:1682
av Rasmus Ling och Emma Hult (MP)

Högskolan – forskningens framkant, pedagogikens bakvatten


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka hur genomströmningen på Sveriges högskolor och universitet kan förbättras.

Bakgrund

Säg högskola och de flesta tänker nog bildning, forskning och utveckling. All denna bildning och forskning verkar dock inte rubba undervisningens gammalmodighet. Detta har en negativ effekt på konkurrenskraften och genomströmningen inom högre utbildning. Det är därför viktigt att undersöka hur genomströmningen på universitet och högskola kan öka, bland annat genom förnyad pedagogik och genom moderna tekniska hjälpmedel.

Problem med avhopp och låg genomströmning

Andelen studenter som fullföljer sina studier till ingenjör ligger på under hälften av de som påbörjade utbildningen. Det är bland de lägsta nivåerna för dem som kan ta ut yrkesexamen efter högskolestudier. Låg och dessutom sjunkande genomströmning är ett stort problem inom högre utbildning, för studenter och lärosäten men också för företagen. Miljöpartiet värnar det livslånga lärandet och har förståelse för att alla studenter har olika förutsättningar för att klara av sin utbildning på utsatt tid. Däremot ser vi också problemet i att andelen ingenjörer som fullföljer sina studier är för låg och därtill kommer även de som väljer att lämna utbildningen helt.

I och med expansionen av universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige så har antalet studenter ökat, men lärarresurserna har inte hängt med. Det må vara lätt för högskolorna att ursäkta sig med detta, men idag tar lärosätena inte tillvara de möjligheter som existerande teknologi erbjuder för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Effektiv och smart undervisning

Kan vi inte göra utbildningarna bättre genom att följa Sydkoreas eller Kinas exempel med fler och fler undervisningstimmar så måste vi istället göra undervisningen effektivare och smartare. Vilken roll skulle till exempel tekniska hjälpmedel kunna få i denna utveckling?

Erfarenheter från de universitet där liknande reformer införts talar sitt tydliga språk och bland de goda exemplen i Sverige kan bland annat nämnas Fredrik Lundell, kursansvarig inom mekanik på KTH, vars kurser fått en radikalt bättre genomströmning sedan han förnyat sin pedagogik. För besväret fick han dessutom pris som bästa lärare på KTH 2011. Det borde undersökas hur genomströmningen på Sveriges högskolor och universitet kan förbättras. Särskilt bör rapporten fokusera på pedagogiken i sig, samt de moderna tekniska hjälpmedlens betydelse i densamma.

.

Rasmus Ling (MP)

Emma Hult (MP)